Globaliseringen såg ut att göra världens skattmasar till förlorare när det blev möjligt att med ett mus-klick flytta pengar över hela världen. Men den 11 september ändrade spelplanen.

För USA blev det efter terrorangreppet mot World Trade Center otänkbart att terroristers pengar ska skyddas av banksekretess.

Finanskrisen har ytterligare ökat staternas intresse av att få information om undangömda pengar. Varje stat vill behålla så mycket som möjligt av sitt skatteunderlag.

Valfråga
Barack Obama drev kampen mot skattefusket hårt i den amerikanska presidentkampanjen och berättade ofta om en enda byggnad på Caymanöarna som uppgavs härbärgera 18.000 amerikanska företag.

– Antingen är det frågan om ett väldigt stort hus eller om skattefusk, konstaterade en ironisk Obama.

I dag ställer flera länder tuffa krav på öppenhet mot de så kallade skatteparadisen (eller skattesmitarländer eller sekretesstater som de också kallas).

Schweiziska storbanken UBS har tvingats lämna över uppgifter om 300 rika amerikaners konton till USA:s skattemyndigheter. Den har dessutom krav på sig att lämna ut fler.

Biljoner kronor gömda
Tunga stater som USA och Tyskland börjar ta kampen mot skattefusket på allvar.

Vilket inte alls är konstigt. Internationella uppskattningar säger att 48.000 miljarder kronor – ungefär 16 gånger den samlade produktionen i Sverige under ett år – kan ha stoppats undan i de så kallade skatteparadisen.

Även Sverige träffar avtal efter avtal med länder och områden som tidigare vägrat samarbeta. De nordiska länderna förhandlar gemensamt fram överenskommelserna om informationsutbyte i skattefrågor.

Avtalen gör det möjligt för svenska Skatteverket att få upplysningar om en persons bankkonton och bolag i dessa områden. Det gäller även retroaktivt för skattebrott och annan brottslig verksamhet.

Peeter-Jaan Kask