Prognoserna om kommunernas ekonomi har ungefär samma hållbarhet som lättmjölk. Det är likadant med prognoserna om jobben.

För att hänga med i utvecklingen håller facken på med ständiga enkäter om jobben.

Den 29 april kom den senaste rapporten från Kommunal. Den 6 maj var det dags för Lärarnas Riksförbund. Och till midsommar redovisar kommunaltjänstemännen i SKTF svaren på en enkät till ekonomicheferna i Sveriges 290 kommuner om nedskärningarna och jobben.

För varje ny rapport blir det värre. Det är inte så konstigt med tanke på att ”branschorganisationen” Sveriges Kommuner och Landsting ständigt kommer med nya chocksiffror om kommunernas ekonomi.

Miljarder upp i rök
Budskapet i varje ny prognos brukar vara att ytterligare 20 eller 30 miljarder i väntade – och redan intecknade – skatteintäkter har gått upp i rök.

– Välfärden urholkas. Och nästa år blir det betydligt sämre, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Samtidigt som skatterna minskar ökar utgifterna för socialbidrag snabbt. Det senaste budet från Sveriges Kommuner och Landsting är 3,5 miljarder mer på tre år. Det innebär att socialbidragen blir 40 procent dyrare.

Tvärnit
Kommunerna tvingas tvärbromsa. Sparpaketen ska fram fortare än kvickt. Och den snabbaste utvägen är att skära i allt.

Det går ut över barn och ungdomar, gamla och handikappade. I många kommuner har det lett till protester – namninsamlingar, kampanjer på Facebook, demonstrationer och möten avlöser varandra landet runt.

Lärarförbundet driver en landsomfattande kampanj på temat ”Låt inte barnen betala krisen”.

– Det är ett katastrofalt misstag av regeringen att inte lägga extra pengar på skolan. Vi vet precis hur hårt nedskärningarna på 90-talet slog mot eleverna. 2009 blir tufft, men 2010 blir nattsvart om vi inte får öronmärkta pengar till skolan, säger Eva-Lis Sirén, förbundets ordförande.

Flera räknesätt
I nedskärningarnas spår ökar uppsägningarna. Under årets fem första månader har kommunerna varslat 3.500 anställda. Det är den högsta siffran under 2000-talet – men inte särskilt mycket jämfört med 33.500 varslade i industrin.

Men det finns andra sätt att räkna. Enligt Statistiska centralbyrån försvann 20.000 jobb i kommunerna mellan första kvartalet 2008 och första kvartalet i år. Under samma period försvann 8.000 jobb i den privata sektorn. 32.000 industrijobb försvann – men samtidigt skapades nya jobb i tjänstesektorn.

Undersköterskor, barnskötare, förskollärare, lärare, elevassistenter och läkarsekreterare är några yrkeskategorier som lever farligt i kommuner och landsting.

Försäkringar
Kommunal och SKTF har redan infört inkomstförsäkringar för dem som tjänar mer än taket i a-kassan. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund följer efter i sommar.

– Under 90-talskrisen dröjde det ett par år innan kommunerna drabbades. Nu går det mycket snabbare. Och avtalsrörelsen blir en rysare. Flera kommuner har inte satt av ett öre till löneökningar, konstaterar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Uppsägningarna leder till sämre arbetsmiljö för dem som blir kvar. Det är en erfarenhet från 90-talskrisen som ordförandena i alla fackförbund pekar på.

– Vi såg hur sjukskrivningarna ökade. Något liknande kan hända igen. Särskilt socialsekreterarna är utsatta när många fler måste ansöka om försörjning, säger SKTF:s ordförande Eva Nordmark.