Ana Knezevic väntar på besök av Europafackets ordförande Wanja Lundby-Wedin. Tidigare i år har Europafackets generalsekreterare John Monks bistått de kroatiska kollegerna med europafackliga argument.
 

Åtta av tio kroater som fått jobb de senaste två åren går på korttidskontrakt. De offentliganställda får inte ut sina avtalade löneökningar – och planerar att strejka.

Detta, tillsammans med finanskrisen och ökad arbetslöshet, är de främsta problemen för den kroatiska fackföreningsrörelsen. Samtidigt kämpar facket för en skarpare arbetsrätt i de pågående förhandlingarna om EU-medlemskap.
 
– Vi har flera dispyter med regeringen när det gäller harmonisering av arbetsrätten. Vi skulle vinna på att få EU:s standard, men vår regering försöker beskära löntagarnas och fackets rättigheter. Regeringen står väldigt nära arbetsgivarnas ståndpunkter, säger Ana Knezevic, ordförande i den största fackliga centralorganisationen SSSH.

Slutförhandlingar
Kroatien kommer att bli nästa medlemsland i EU och slutförhandlingen kan ske under det svenska ordförandeskapet i höst. Kroatiska LO ser fram emot att komma med i EU, men Ana Knezevic betonar att det viktiga inte är att det går fort – utan att det blir rätt. Hon anser att den kroatiska regeringen hastar igenom nya lagförslag som inte lever upp till EU:s regelverk.

Men mycket av Ana Knezevics inhemska engagemang just nu har att göra med strejkvarslet i den offentliga sektorn.

En annan stor tvistefråga är de många tillfälliga anställningarna. Inom vissa branscher har detta satts i system och ett oändligt antal vikariat kan radas efter varandra. Och den som inte har fast anställning går miste om många rättigheter på jobbet, har en osäker ekonomi och vågar inte heller gå med i facket.

Organisationsgraden i Kroatien har på några år sjunkit från 45 till 30 procent.

– Fallande medlemssiffror är ett stort problem. Många går i pension eller blir arbetslösa och de unga går inte med förrän de har fått fast jobb, säger Ana Knezevic.

Önskelista
På kroatiska LO:s önskelista står en särskild arbetsdomstol. I dag tvingas facket gå till vanlig domstol i löne- eller anställningstvister, vilket gör att arbetarna kan få vänta fem sex år på att få sin sak prövad.

Ana Knezevic har tillhört SSSH sedan 1980-talet, alltså även under Jugoslavientiden. I samband med självständigheten 1991 fick alla medlemmar välja om de ville söka medlemskap på nytt.

I och med demokratiseringen bildades också en rad nya fackföreningar. Det finns fem fackliga centralorganisationer, men SSSH är fortfarande den största. Ana Knezevic beklagar mångfalden.

– Det gör att hela fackföreningsrörelsen försvagas. Det vore bättre med bara en eller två organisationer. Alla vill ändra på detta, men problemet är att ingen vill bli av med sin position, säger hon.

Avundsjuk
Ana Knezevic sitter i Europafackets styrelse, och är en varm vän av den europeiska fackföreningsrörelsen. Hon noterar med avund att när facket i andra länder väl har träffat avtal så är det inga problem med efterlevnaden.

Särskilt hyllar hon den nordiska modellen.

– Vi vill ha en nordisk kapitalism. Jag studerar allt vad jag kan hur ni gör i Finland, Norge och i ert land, säger Ana Knezevic.

Bengt Rolfer

Skriv ett e-postbrev till redaktionen