I avtalsrörelsen nästa år vill arbetsgivarna inte gå med på några centrala lönepåslag. De vill sänka avtalens lägstalöner, ha mer flexibel arbetstid och få möjlighet att sluta lokala avtal om försämringar.

– Med tanke på läget på arbetsmarknaden vore det orimligt att inte försöka bevara så många jobb och så många företag som möjligt, säger Christer Ågren, vice vd hos Svenskt Näringsliv.

– I gengäld kan vi tänka oss att säkra omställningsstödet, se till att det går att leva på lägstalönerna genom att arbeta för skattesänkningar samt tillsammans med facket verka för bättre kompetensutveckling åt de anställda i företag i kris, fortsätter han.

Arbetsgivarna gör sitt utspel på Dagens Nyheters debattsida i dag, tisdag. Inlägget är undertecknat av sju arbetsgivarföreträdare. Förutom Christer Ågren är det Bo Antoni på Sveriges Byggindustrier, Stål- och Metallgruppens vd Bengt Huldt, Transportgruppens vd Peter Jeppsson, Dag Klackenberg på Svensk Handel, Jonas Milton på Almega samt Teknikföretagens vd Anders Narvinger.

Fyra förslag
De för fram fyra förslag till nästa års avtalsrörelse:

• Paus i löneökningarna.
• Lägstalöner som möjliggör nya jobb. Det vill säga lägre ingångslöner.
• Arbete när det finns arbete. Det vill säga få möjligheter att låta anställda arbeta mer när det är mycket att göra för att sedan ge ledigt i nedgångstider.
• Rädda sunda företag i kris. Det vill säga öppningar för lokala uppgörelser andra villkor än kollektivavtalets under tillfälliga svackor.

… som innebär
Med hänvisning till att reallönerna ökat de senaste 15 åren vill arbetsgivarna att det inte ska avtalas om några centrala lönepåslag. Det betyder inte att det skulle bi stopp för alla löneökningar – utan arbetsgivarna vill att lönebildningen helt ska ske lokalt.

Arbetsgivarna anser att lägstalönerna är för höga och att detta starkt bidrar till den höga ungdomsarbetslösheten. Därför ska de sänkas.

De sju arbetsgivarföreträdarna anser att krisen visar att det finns ett behov av flexibel arbetstid, vilket innebär att de anställda ska arbeta mindre under nedgångsperioder och mer i goda tider. Sådana regler finns i en del avtal, men de behöver utvecklas. I andra avtal måste regler om flexibel arbetstid införas.

I nästa avtalsrörelse vill arbetsgivarna utveckla möjligheterna att sluta lokala krisavtal med sänkt arbetstid och sänkt lön. Dessutom vill de se större möjligheter att lokalt försämra kollektivavtalen. Syftet är att se till att företag klarar sig genom krisen.

Erbjuder i stället
I gengäld ska alltså facken få bättre omställningsstöd, sänkt skatt på låga inkomster och bättre kompetensutveckling för anställda i krisföretag.

Arbetsgivarna tänker avsätta en extra miljard för att se till att LO:s medlemmar får omställningsstöd. Det handlar inte om någon förändring av dagens omställningsstöd, utan om att se till att pengarna räcker till alla dem som blir arbetslösa.

Skattesänkning för dem med lägst löner ska se till att även de får en lön som det går att leva på.

För att få bättre kompetensutveckling för anställda i företag i kris vill arbetsgivarna samarbeta med facket för att få pengar från regeringen och från EU. Ett argument är att staten sparar in a-kassepengar när fack och företag med ett lokalt krisavtal ser till att de anställda behåller sina anställningar med kortare arbetstid och sänkt lön.

Stor enighet

Under den förra avtalsrörelsen var motsättningarna stora mellan arbetsgivarorganisationerna. Svenskt Näringslivs Christer Ågren kommenterar detta:

– Det är inte helt problemfritt på arbetsgivarsidan, men om detta är enigheten stor.