EU har haft ett … besvär. Det heter Jean-Marie Le Pen. Om EU hade varit av kött och blod samt haft ett personnummer skulle troligen en lätt rodnad ha dragit över ansiktet.
 

 

På en presskonferens i Europaparlamentet i Strasbourg sitter en man och en kvinna bakom ett podium.

Mannen ler lite efter att en journalist precis frågat hur de går med den nya anti-Le Pen-förslaget.

Mannen förklarar att det faktiskt inte heter anti-Le Pen-förslaget. Ett lågmält kollegialt skratt drar genom salen.

Incident

Det är nämligen så här:

Efter varje val ska det nya EU-parlamentet invigas. Och sedan lång tid tillbaka har församlingens äldsta ledamot haft hedersuppdraget att leda invigningssessionen.

Det där har funkat bra. Eller åtminstone ganska bra. 1989 inträffade en liten incident.

På den tiden fick den som invigde sessionen hålla ett tal. Det året hette den äldsta i församlingen Claude Autant-Lara.

I invigningstalet varnade den tidigare filmregissören för det amerikanska hotet mot den europeiska kulturen. Anständiga européer dricker inte Coca Cola utan ett gott franskt vin, anförde den franska parlamentarikern. Att han senare också kom med rasistiska påstående gjorde inte skandalen mindre.

Man kan säga att talet tog skruv. Parlamentarikerna lämnade plenisalen i protest och efteråt kom EU fram till att vore en klok idé att, under öppningsceremonin, belägga den äldsta ledamoten med en osynlig munkavel. Talet ströks. I framtiden skulle åldermannen håll tyst, men ändå leda ceremonin.

Märklig situation

Och det där har funkat ganska smärtfritt. Åtminstone fram tills nu.

Nu är nämligen Jean-Marie Le Pen snart 81 år. Det mesta talade därför för att det var han, fransk extrempolitiker och ledare för det främlingsfientliga Front National, som skulle få inviga det nya parlamentet efter sommarens val.

En märklig situation, tycker många parlamentariker.

Det var inte länge sedan Le Pen upprepade sitt påstående om att gaskammare bara var en detalj under andra världskriget.

Inför det franska valet för två år sedan kallade han Nicolas Sarkozy för ”utlänningen” eftersom presidentkandidaten hade ungerskt påbrå. Och för tre år sedan kritiserade han det franska fotbollslandslaget som han ansåg hade alldeles för många mörkhyade spelare.

Jean-Marie Le Pen har även gått till handgripligheter.

I april 2000 stängdes han av från parlamentet efter att ha slagit den socialistiska politikern Annette Peulvast-Bergeal. Och nyligen hävdade han att socialistgruppens ordförande Martin Schulz förföljer honom med ”provocerande anklagelser”.

Demokratiskt dilemma

Många parlamentariker ansåg att det var lite väl magstarkt att en man med en sådan meritlista skulle leda öppningsceremonin till parlamentet. Så efter en överenskommelse kom parlamentet, i förra veckan, fram till att ceremonin i stället ska skötas av talmannen.

Och det kan man förstå. Varför ska en person med så uppenbart antidemokratiska värderingar öppna ett parlament som ska värna om fred och demokrati?

Men å andra sidan:

Hur demokratiskt är det att ändra reglerna bara för att en demokratiskt invald parlamentariker har odemokratiska värderingar?