Piratpartiets framgångar kan bli Sverigedemokraternas fall. EU-valet är arenan där småpartier strider om vem som ska bli valrörelsens bubblare.
 
Sverigedemokraterna har spänt musklerna inför EU-valet.

Med paroller som Svenska kollektivavtal i Sverige – och Stoppa arbetskraftsinvandringen – försöker partiet suga till sig väljare. Begränsa asylinvandringen, är ett annat SD-krav.

Och länge verkade det som att partiet i denna valrörelse skulle rycka åt sig rollen som nykomlingen i EU-parlamentet.

De senaste opinionsmätningarna ger dock Sverigedemokraterna endast 1,5 till 2 procent av väljarnas röster.

Ny politisk karta
Efter rättegången mot männen bakom fildelarsajten The Pirate Bay har den politiska kartan nämligen ritats om.

Piratpartiet har seglat framåt. Flera undersökningar visar att partiet har chans att nå över fyraprocentsspärren och komma in i EU-parlamentet.

Och det följer ett internationellt mönster.

Liten är stark i EU
Ändå sedan det första EU-valet, 1979, har små partier klarat sig förhållandevis bättre än stora. Och oppositionen klarar sig i allmänhet bättre än regeringen.

– Väljarna passar på att ge en känga till de personer som sitter i regeringen. Dessutom finns inte samma vaneröstning som i ett riksdagsval där de flesta av oss faller tillbaka till dem vi brukar rösta på, säger statsvetaren Henrik Oscarsson på Göteborgs universitet.

Bubblare
En förklaring kan vara att väljarna inte tar EU-valet på lika stort allvar.  Och det öppnar för nykomlingar.

– Årets bubblare i Sverige är Piratpartiet, säger Henrik Oscarsson.

– Och jag tror stenhårt på att det inte kan vara mer än en bubblare i ett sådant här val. Det finns inte plats för det.

Piratpartiets framgångar kan därmed, enligt Henrik Oscarsson, bli Sverigedemokraternas motgång.

Olika grenar
Bland småpartier betraktas i­bland valet till EU-parlamentet som en språngbräda som de sedan kan studsa in i riksdagen på.

Men Henrik Oscarsson tonar ned betydelsen av framgångar i EU-valet.

– Det är som slägga och 110 meter häck. Det är två helt olika grenar, säger han.

Han tar Junilistan som exempel.

Förra EU-valet, 2004, slog det igenom med dunder och brak. Men då partiet två år senare försökte ta sig in i riksdagen var det chanslöst.

– Europaparlamentsvalet är speciellt eftersom de etablerade partierna inte håller garden uppe. Mindre står på spel och därför är de etablerade mindre benägna att mota Olle i grind, säger Henrik Oscarsson.