Kommunernas kostnader för försörjningsstödet, det som tidigare hette socialbidrag, kommer att öka med 3,5 miljarder under de närmaste tre åren. Orsaken är ökad arbetslöshet och försämringarna i a-kassan. Det är en ökning med nästan 40 procent.

Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) ordförande Anders Knape (M) förväntar sig att staten ska kompensera kommunerna.

– Kommunerna ska inte ta smällen och finansiera kostnaden för ökad arbetslöshet, säger han.

Ökade statsbidrag
Han vill också ha ökade statsbidrag till kommuner och landsting utöver de sju miljarder för 2010 som regeringen sköt till i vårbudgeten – men han nämner ingen summa.

– Ökade statsbidrag skulle vara en garanti för att det inte sker nedskärningar i välfärden, förklarar han.

Dyster rapport
I dag presenterade SKL en rekorddyster rapport om kommunernas och landstingens ekonomi. Bara sedan den förra rapporten har organisationen har fått räkna ner skatteunderlaget med 14 miljarder kronor i år och ytterligare 30 miljarder 2010.

Följden borde bli färre jobb. Så sent som i februari räknade SKL med att 7.800 jobb skulle försvinna i kommuner och landsting i år.

Nu tror SKL i stället på 3.000 fler jobb i år. Förklaringen är att raset har gått så snabbt att kommunerna inte hinner med att ställa om.

Vändning på gång
Nästa år tror SKL dock att 5.000 jobb ska försvinna i kommuner och landsting. Sedan vänder det. Under 2011 och 2012 blir det 10.000 nya jobb varje år – framför allt i kommunerna.

Prognosen är i högsta grad osäker, eftersom både kommuner och landsting går mot stora underskott under 2011 och 2012. Jobbkalkylen bygger att något görs så att ekonomin kommer i balans.

Höjda skatter
De minskade skatteintäkterna i krisens spår leder till att det fattas fem miljarder nästa år i kommuner och landsting. SKL räknar med att höjda skatter kommer att ge 3,5 miljarder kronor.

Prognosen är att kommunerna höjer skatten med i medeltal tio öre och landstingen med elva öre.

Efter skattehöjningarna fattas en och halv miljard som ska fram genom besparingar eller ökade statsbidrag. Sedan finns ytterligare en väg ut: att helt enkelt gå med underskott.

Tolkar lagen
Kommunallagen kräver att kommuner och landsting ska ha balans i ekonomin. Och det är omstritt om rika kommuner får ta av överskott från goda år för att klara sig genom krisen.

Nu gör SKL en egen tolkning av kommunallagen och säger att det är tillåtet.

– Det hjälper kommuner och landsting som har haft god ekonomi, men det hjälper inte dem som är illa ute. Och det är inte vi som ska tolka kommunallagen, utan det gör varje kommun och landsting, säger Stefan Ackerby, tillförordnad chefekonom på SKL.

Hälften gick back
Drygt 70 kommuner gick back förra året, men för samtliga kommuner i Sverige blev resultatet ett plus.

Landstingen ligger sämre till. Hälften av landstingen gick back i fjol.