– Utan skyddstullar skulle den spirande industrin genast tas över av företag i ekonomiska stormakter, i första hand regionens gigant Sydafrika, säger Wallie Roux.
 

EU:s handelsavtal hotar utvecklingen i södra Afrika. Den frihandel som EU förespråkar kan bli förödande för en ekonomi i uppbyggnad, enligt forskarna Emily Jones och Wallie Roux.

Sedan 2001 har EU velat införa ett nytt handelsavtal (EPA) mellan EU och länder i Afrika, Stillahavsområdet och Västindien.

Många afrikanska stater fruktar att viktiga marknader som vattenförsörjning, vård och skola då ska tas över av multinationella företag.

– Länderna ska enligt avtalet öppna 80 procent av sin handel för EU. Men många länder vill säkra mattillgången för sin befolkning. Afrikanska länder kommer därför att utnyttja de 20 procenten för att säkra maten och tvingas därmed att öppna andra områden, säger Emily Jones, forskare i internationella relationer från Oxford universitet, som i veckan besökte ett seminarium hos organisationen Forum Syd.

Bakvägen
En liknande debatt fördes kring Världshandelsorganisationen WTO:s handelsavtal med fattiga länder. Det ledde till att de mest kritiserade förslagen ströks. Kritikerna hävdar att EPA är ett försök av EU att bakvägen ändå föra in frågorna igen.

Emily Jones anser att utvecklingsländer dessutom måste få behålla tullar och skydd för den egna industrin, på samma sätt som dagens västländer en gång hade.

– USA, Europa och tigerekonomierna i Asien har alla haft betydande skyddstullar under uppbyggnadsskedet av sina ekonomier. Men de förvägrar dagens fattiga länder att utvecklas på samma sätt.

EU-subventioner
Wallie Roux, arbetsmarknadsforskare i Namibias huvudstad Windhoek, ger två exempel.

– I Namibia står jordbrukssektorn för 70 procent av ekonomin. 40 procent av detta är majsodling. Under skördetiden stänger vi gränserna för majs i tre månader för att lokala producenter ska få avsättning för sina produkter.

– Om vi inte gör det skulle en stor del av vår majsproduktion slås ut av subventionerad importerad majs.

För samtidigt som EU kräver att handelshindren i Namibia ska försvinna har EU själv inte bara behållit – utan ökat sina egna exportsubventioner för Europas jordbruksprodukter.

Sverige röstade för att öka subventionerna när frågan avgjordes i januari i år.

Öppenhet
Det andra exemplet är skyddstullar.

Sverige och EU säger att de stöder fattiga länders försök att bygga egen förädlingsindustri. Men samtidigt vill de förbjuda de framsteg som görs genom att kalla skyddstullar för handelshinder, enligt Wallie Roux.

– Utan skyddstullar skulle den spirande industrin genast tas över av företag i ekonomiska stormakter, i första hand regionens gigant Sydafrika, säger han.

Enligt Världsbanken är afrikanska länder dessutom redan mycket öppna för handel.

Som andel av BNP uppgår handeln i södra Afrika till 71 procent. I Europa uppgår den till 78 procent.