Den ekonomiska krisen gör att pensionerna inte kommer att räknas upp i takt med lönerna de kommande åren. Och det kan dröja till år 2020, eller längre, innan pensionerna är i kapp.

Det framgår av den analys som Försäkringskassan lämnade till regeringen nyligen, och som handlar om hur balansen i pensionssystemet ska upprätthållas.

Det nya pensionssystemet är tänkt att vara följsamt mot den ekonomiska utvecklingen. I goda tider höjs pensionerna i princip i takt med lönerna. I dåliga tider hålls de tillbaka, så att pengarna i systemet alltid ska räcka. Det sker genom en inbyggd mekanism, en ”broms”.

Hård inbromsning
År 2010 slår bromsen till, för första gången första gången sedan systemet startades 2001. Och inbromsningen blir hård.

Pensionerna kommer inte att räknas upp i takt med löneutvecklingen – utan tvärtom sänkas. Om bromsen får verka som den ursprungligen var tänkt minskar pensionerna med 3,5 procent, ungefär 400 kronor i månaden för en vanlig pensionär (regeringen och socialdemokraterna vill dock sprida ut sänkningen över något längre tid).

Att inbromsningen blir så hård beror främst på att en av pensionssystemets tillgångar, AP-fonderna, rasade i värde 2008. Men Försäkringskassans analys visar att pensionerna bromsen fortsätter att verka även 2011 och 2012. Huvudorsaken är då inte AP-fonderna, utan att de avgifter som flyter in i pensionssystemet tryter – en följd av minskande sysselsättning.

Obalans till 2013
I Försäkringskassans huvudscenario dröjer det till år 2013 innan pensionssystemet är i balans. Först då släpper bromsen. I det läget ökar pensionerna snabbare än lönerna, så att pensionärerna hämtar in vad de förlorat i förhållande till löntagarnas inkomstutveckling.

Frågan är hur lång tid den inhämtningen tar. Enligt Försäkringskassans analys blir den långsam. Huvudscenariot sträcker sig fram till år 2020, och då är pensionerna fortfarande inte i kapp.

Att inhämtningen blir så långsam beror på att pensionssystemets tillgångar bara nätt och jämt uppväger systemets skulder. Då kan pensionerna bara höjas litet snabbare än lönerna.

Minskar 2011
– Pensionssystemet följer den samhällsekonomiska utvecklingen, säger Annika Sundén vid Försäkringskassan. Hur pensionerna påverkas de kommande åren beror på hur lång och djup lågkonjunkturen blir. Med nuvarande prognoser beräknas pensionerna minska även 2011.

– Men en stor grupp pensionärer – de som bara har garantipension – påverkas inte. Det är bara de som har de högsta pensionerna som är med och bär bördorna av krisen.

Förlorar 50.000 kr
K-G Scherman, tidigare generaldirektör för Riksförsäkringsverket och känd kritiker av det nya pensionssystemet, anser att pensionärerna förlorar orimligt mycket på att pensionerna inte räknas upp i takt med inkomstutvecklingen för löntagarna. Han tar en pensionär med en inkomstpension på 12.000 kronor i månaden som exempel.

– Åren 2010 till 2014 förlorar han eller hon totalt 50.000 kronor jämfört med om pensionerna hade räknats upp i takt med löntagarnas inkomster.

– Till det kommer att pensionärerna betalar högre skatt på sin pension är löntagarna gör på sina löner.


FAKTA / Så funkar bromsen

• Det nya pensionssystemet är konstruerat så att pensionerna aldrig ska bli högre än vad pengarna i systemet räcker till. På så sätt blir systemet ekonomiskt robust.

• Grundregeln är att pensionerna ska följa löntagarnas inkomstutveckling, med viss justering för inflationen. Men i en del lägen går inte det.

Anta till exempel att en stor del av löntagarna blir arbetslösa. Då flyter allt mindre pensionsavgifter in i systemet. Samtidigt fortsätter lönerna att stiga för den krympande skara som fortfarande har jobb. Om pensionerna då skulle följa med lönerna uppåt, så skulle pensionssystemet inte hålla.

• Därför har pensionssystemet en inbyggd, automatisk mekanism som håller tillbaka pensionerna i sådana lägen, en ”broms”. Den slår till när pensionssystemets skulder blir större än tillgångarna.

• Skulderna är den pension som nuvarande och framtida pensionärer har tjänat in och har rätt att fordra av systemet.

• Tillgångarna är två. För det första de pensionsavgifter som väntas flyta in i systemet. Och för det andra AP-fonderna.

• Skulder och tillgångar var nätt och jämt i balans 2007. När sedan AP-fonderna minskade dramatiskt i värde 2008 rubbades balansen. Bromsen slår då till och håller nere pensionerna till dess att balansen är återställd.