Striden om lönehöjningarnas storlek kan bli het i nästa års avtalsrörelse som förs i den ekonomiska krisens skugga. Räkna också med stora motsättningar mellan fack och arbetsgivare om lägstalönerna och om lönerna ska bestämmas centralt eller lokalt. 

Förberedelserna har rullat i gång för en avtalsrörelse som blir ännu större än den som facken och arbetsgivarna avslutade för två år sedan – och som resulterade i treåriga avtal.

– Jag hoppas vi kan nu bli ense om en paus i de centrala löneökningarna i några år, säger Jonas Milton, vd för Almega.

Decentralister
Han är en stark förespråkare för att lönen ska sättas lokalt: Det finns helt enkelt inte utrymme för centrala löneökningar bland medlemsföretagen.

Stefan Fölster, chefekonom hos Svenskt Näringsliv, vill också se en decentraliserad lönebildning: Den är inte bara viktig för arbetsgivarna – utan också bra för den anställdas karriär- och utvecklingsmöjligheter.

– Men ingångslönerna är också ett problem, eftersom ungdomsarbetslösheten är hög när många arbetsgivare inte vill anställa unga med avtalets ingångslöner, säger han.

Annan syn hos facken
Inte alldeles oväntat är synen på löneutrymmet en helt annan hos facken. Pappers Matts Jutterström säger att färre jobbar mer under krisen – produktiviteten ökar.

– Vi ska ta ut vår del av produktivitetsökningen. Det finns ingen anledning att ta på sig tagelskjorta för att det är kris, säger han.

Eftersom den ekonomiska utvecklingen är svår att förutsäga så vill IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä inte låsa sig till några krav ännu. Han tror dock att osäkerheten talar för en kort avtalsperiod.

– Om ekonomin fortsatt är svag så är vi svagare i förhandlingarna. En ekonomisk vändning stärker våra positioner i förhandlingarna.

Död fråga
Han vill samtidigt att IF Metall ska hålla sig till de principer som utvecklats inom industriavtalets ram med förhållandevis låga påslag och reallöneförbättringar.

– Tidigare har vi varit ansvarsfulla och inte tagit ut de största möjliga lönehöjningarna. Det hoppas jag arbetsgivarna kommer ihåg nu.

Veli-Pekka Säikkälä konstaterar dock att arbetsgivarna inte kan räkna med att hans förbund accepterar någon ökad decentralisering av lönebildningen.

– Sedan industriavtalet undertecknades har decentraliseringen varit en död fråga, säger han.

Lägstalöner viktiga
Bland de medlemmar som deltagit i IF Metalls avtalsträffar är lägstalönerna en viktig fråga.

Handels samlar också in medlemmarnas åsikter om avtalet och det kommer bli klart i början av hösten.
 
Men avtalssekreteraren John Haataja har redan nu svårt att förstå arbetsgivarnas argument att lägstalönerna skulle hindra att unga får jobb. Det gäller i alla fall inte inom handeln.

– Vi har höjt minimilönerna och det har inte varit något hinder. Gå in i vilken Ica-affär som helst. Det är unga som jobbar där.

Hans tips är att förbundets krav kommer att handla om jämställda löner, bibehållen ob-ersättning och reallöneökningar.

Generella ökningar
Pappers prioriterar också högre lön och att så stor del som möjligt ska vara generella löneökningar. Matts Jutterström säger att lägstalönerna blir en knäckfråga. Pappers har ingen centralt reglerad minimilön, men vill gärna ha det.

Hotell- och restaurangfacket är inte färdigt med sina avtalsförberedelser. För ordförande Ella Niia är målet jobb som det går att leva på. Heltid ska vara en rättighet, säger hon.

 


FAKTA / 3,5 miljoner berörs
3,5 miljoner anställda berörs av vinterns gigantiska avtalsrörelse.
500 avtal i privata näringslivet, i kommuner och landsting samt hos staten ska omförhandlas nästa år. De allra flesta löper ut den 31 mars, statens avtal sträcker sig dock fram till hösten 2010.
LO-förbunden har siktet inställt på att ha en gemensam linje klar till LO:s representantskap den 22 oktober.
Svenskt Näringsliv räknar med att ha en uppfattning om vilka frågor som arbetsgivarorganisationerna ska samordna under senhösten.