En helt ny lag behövs för att skydda arbetstagarnas integritet.
– Störst praktisk betydelse får den för arbetssökande, som i fortsättningen inte ska kunna krävas på utdrag ur belastningsregistret, säger utredaren Cathrine Lilja Hansson.

Digital teknik gör att din arbertsgivare kan kontrollera dig från morgon till kväll. Dörrlåset registrerar hur dags du kom till jobbet. I datorn sparas uppgifter om vad du har gjort under dagen, vilka mejl du har skickat och vilka internetsidor du besökt. Dina telefonsamtal kan rekonstrueras i efterhand, och är du exempelvis chaufför finns GPS-system som visar var du befunnit dig vid en viss tid på dagen.

Svåröverskådlig lag
Rätten att verkligen använda de här möjligheterna begränsas redan, främst genom personuppgiftslagen. Men lagstiftningen är svåröverskådlig, och fack och arbetsgivare kan den inte, hävdar Cathrine Lilja Hansson.

Därför föreslår hon en ny lag om integritetsskydd i arbetslivet, som både förtydligar de nuvarande gränserna och stärker skyddet för arbetstagarna ytterligare.

Lagförslaget har fem delar.

I den första justeras personuppgiftslagen på några punkter. Det ska till exempel inte räcka med den anställdes samtycke för att arbetsgivaren ska få kringgå personuppgiftslagen och behandla uppgifter om honom eller henne. Ett samtycke behöver ju inte vara frivilligt, med tanke på att anställda befinner sig i beroendeställning, resonerar utredaren.

Registerutdrag
En andra del gäller utdrag ut belastningsregistret och polisens misstankeregister. Uppgifterna i de här registren omfattas av sträng sekretess – men den enskilde har rätt att få veta vad som sägs i  om honom själv. Allt fler arbetsgivare utnyttjar detta och kräver att den som vill ha jobb ska visa upp ett registerutdrag. På fem år, från 2003 till 2008, har det antal som begär registerutdrag ökat från 40.000 till 116.000 om året. På liknande sätt begär allt fler arbetsgivare utdrag ur Försäkringskassans register.

Utredningen vill förbjuda arbetsgivarna att begära registerutdrag. Enda undntaget är när en kontroll i registren krävs i lag, vilket gäller anställningar i skolan och barnomsorgen.

Den tredje delen i lagförslaget är en reglering av medicinska undersökningar, exempelvis som alkohol- och narkotikatest. Arbetsgivaren föreslås bara få begära medicinska undersökningar när det finns ett ”berättigat ändamål” (säkerhetskrav inom yrketstrafiken kan vara ett exempel). Ock då en undersökning är berättigad måste ingreppet i arbetstagarens integritet vara ”godtagbart” i förhållande till ändamålet.

Avvägning
En avvägning måste med andra ord göras i varje enskilt fall. Samma sak gäller lagförslagets fjärde, mest generella del: ett förbud mot alla övriga integritetskränkande åtgärder. Här tänker utredaren bland annat på arbetsgivare som lyssnar på de anställdas telefonsamtal, söker igenom deras väskor och skåp eller sätter upp kameror på toaletten. Men också på de personlighetstester som allt fler arbetssökande utsätts för. Även för allt detta gäller att ändamålet ska vara ”berättigat” och ingreppet ”godtagbart”.

– Mer exakt kan lagen inte vara. Det blir en gråzon, medger Cathrine Lilja Hansson. Vad som är tillåtet och otillåtet får klargöras i domstol.

Sista delen handlar om arbetstagarnas rätt att få insyn och inflytande över vilka kontroller arbetsgivaren gör. Arbetsgivarna föreslås bli skyldiga att förhandla med facket om alla större kontrollåtgärder.

-Troligen innebär redan medbestämmandelagen en sådan förhandlingsskyldighet, men för säkerhets skull förtydligar vi det, säger Cathrine Lilja Hansson.


FAKTA / Utredningen
Cathrine Lilja Hansson fick uppdraget att utreda integriteten i arbetslivet av den förra, socialdemokratiska regeringen i maj 2006. Hon har fått fullfölja uppdraget under den borgerliga regeringen. En referensgrupp med företrädare för arbetsgivare och fack har fått ge synpunkter på förslagen (LO:s representant heter Thomas Fredén). Utredningen finns på http://www.regeringen.se/sb/d/11340/a/125735.