När de tvååriga yrkesutbildningarna på gymnasiet gjordes om till treåriga i början på 1990-talet fanns förhoppningar om att fler skulle söka vidare till högskolan. Så blev det inte.

Enligt en ny studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ledde förlängningen i stället till fler avhopp.

När ”extraåret” lades till fick gymnasieeleverna läsa mer teoretiska ämnen för att de skulle få allmän behörighet till högskolan.


Försöksverksamhet
IFAU har tittat närmare på en stor försöksverksamhet som pågick mellan åren 1988 till 1993. I försöket gjorde man om just tvååriga yrkesutbildningar till treåriga i en del av landets kommuner. I rapporten jämförs elever i kommuner som var med i försöket med elever i andra kommuner som inte var med. Totalt handlar det om nära 180.000 elever.

En av slutsatserna är att sannolikheten för att eleverna ska hoppa av ökade med 3,8 procentenheter för dem som gick på de treåriga utbildningarna. Och det var eleverna med lägst betyg från grundskolan som valde att inte slutföra sina utbildningar. De kom också ofta från ickeakademiska hem.

Högre inkomster
Studien ger inget stöd för att ”extraåret” skulle ha ökat gymnasieelevernas benägenhet att söka till högskolan. En förklaring till det kan vara att det redan under de tvååriga yrkesutbildningarnas tid fanns möjligheter för eleverna att läsa vidare på högskolan. Via Komvux fanns en väg till högskolebehörighet för de elever som ville byta bana när gymnasieåren var över.

Däremot kan den längre gymnasieutbildningen ha gett personerna högre inkomster i yrkeslivet. På det området krävs dock mer forskning för att kunna dra tillräckligt starka slutsatser, fastslås i rapporten.