EU-förhandlingar bröt samman

Det mesta talar för att försöken att skapa ett gemensamt regelverk för arbetstider och jourtider nu kan dödförklaras, åtminstone för en lång tid framöver.

I natt bröt förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet samman.

– Det fanns en blockerande minoritet i rådet, säger Jan Andersson, socialdemokratisk EU-parlamentariker.

Undantag
Enligt en EU-norm får en arbetsvecka inte vara längre än 48 timmar. 15-tal länder har dock begärt, och fått, ett undantag (ett så kallat opt-out) från den regeln.

I nattens förhandlingar krävde EU-parlamentet att undantaget skulle fasas ut. Ett krav var att det skulle sättas ett sista datum för undantagen.

Flera länder var kritiska till det och framför allt Storbritannien vägrade gå med på att diskutera en tidsbegränsning av undantagen, vilket ledde till sammanbrottet. De kraschade förhandlingarna kan nu innebära att det blir ännu fler länder väljer att använda sig av längre arbetsveckor.

– Det är ingen bra situation, säger Jan Andersson. I flera länder finns möjligheten att jobba 65 eller 78 timmar i veckan.

– Vi har i dag ett arbetstidsdirektiv som är som en schweizerost. Det är fullt med hål, undantag. Vi borde ha ett ordentligt direktiv som handlar om hälsa och säkerhet. Att jobba för långa arbetspass är skadligt, säger Jan Andersson.

Olika villkor
Han ser ett problem i att de olika medlemsländerna kan komma att konkurrera med varandra på olika villkor, då vissa länder har undantag från de nuvarande arbetstidsreglerna medan andra länder har det inte. Något nytt försök att skapa gemensamma regler kan inte bli aktuellt förrän i höst då ett nytta parlament och en ny kommission utses.