Med färden som mål

Med  vårsolen kommer motorcyklarna fram. Harley-Davidson har tagit täten bland de verkligt tuffa på vägarna.

– Harley-Davidson utstrålar makt, säkerhet och manlighet, säger folklivsforskaren Annette Rosengren på Nordiska museet, som deltagit i ett forskningsprojekt om kulturen kring bilar och motorcyklar.

Bilden bekräftas omedelbart på HD-butiken på Sveavägen i Stockholm. Bland de glänsande nya motorcyklarna går Peter runt.

Han kör en Heritage, en enorm maskin med vindskiva och däck breda som på en bil.

– Med en HD behöver man inte hävda sig. Den har pondus och karaktär. Det är ljudet och vridmoment. En plastraket har slaglängd som en ekorrpitt.

Plastraket betyder i sammanhanget en japansk motorcykel.

Exklusivt
I butiken dunkar rockmusik. På en vägg ställer två konstnärer ut sina målningar av Harley-Davidsonmotorcyklar.

Märket är amerikanskt och motorcyklarna är dyra. Den billigaste, Sportser, kostar 90.000 kronor medan den mest exklusiva, Ultra Glide, säljs för strax under 400.000 kronor.

För mc-säljaren Riccardo Vacchi är märkets ställning självklar:

– Det är något annat än de andra motorcyklarna. Den byggs fortfarande som den gjorde förr. HD är en glidarhoj.

Han märker inget av krisen, utan kan berätta att butiken hittills i år har sålt lika mycket som under samma tid förra året.

Manlig övervikt
Riccardo Vacchi ser ingen särskilt typ av människor som köper HD: Det är affärsmän och arbetare, unga och gamla. Och ungefär en köpare på 20 är kvinna.

Folklivsforskaren Annette Rosengren ser bakgrunden till HD:s ställning i 1950-talets fascination för USA. Hon kallar det en slags kulturimperialism.

HD började bygga sin starka ställning bland soldaterna som kom hem från andra världskriget, och bland dem bildades de första motorcykelgängen. Ökända Hells Angels skapades av en grupp tidigare bombflygare i Oakland, nära San Fransisco.

Arbetarkultur
Men numera verkar det inte vara så bevänt med Hells Angels motorcykelåkande. En aprildag syns bara familjebilar på parkeringen utanför klubbhuset på Ranhammarsvägen i Bromma.

HD-kulturen i Sverige utvecklas bland industriarbetarklassens grabbar, berättar Annette Rosengren. Det handlar mycket om att meka och bygga om – förutom att glida omkring på sin blanka och mullrande mc. En social samvaro skapas, där motorcyklisterna gärna åker runt i grupp lite som en sällskapsresa.

­– HD-åkare syns och hörs. De verkar grymma och väcker viss fasa. Många tycker det är roligt med uppmärksamhet, säger hon.

Individuellt val
Larz Glemfors är ordförande för intresseorganisationen Sveriges motorcyklister. Han kör inte HD – och säger halvt på skoj att det är först de senaste åren som man riktigt kunnat lita på märkets kvalitet.

– För en del är tjusningen att det skakar och skramlar. Men var och en får själv göra sin bedömning. Det finns inget bäst och sämst. Det tillverkas inga dåliga motorcyklar i dag.

Själv har han kört mc i drygt 40 år. Han har två: en Honda Goldwing och en BMW terrängmaskin.

– Att åka motorcykel är en så underbar känsla. Det är frihet och du har kontroll. Lite som utförsåkning och själva resan är målet, säger Larz Glemfors.

FAKTA / 300.000 motorcyklar

Förra året passerade antalet inregistrerade motorcyklar i Sverige 300.000. Yamaha, Suzuki och Honda sålde flest motorcyklar. På fjärde plats kom Harley-Davidson. I hela beståndet är nio procent HD:ar. 70 procent av mc-ägarna har fyllt 40 år och medelåldern är 50 år.