Billigare för högavlönade och dyrare för lågavlönade. När regeringen i sommar sänker a-kassornas avgift med 50 kronor får välutbildade med hög lön mer pengar i plånböckerna.
– Hela systemet för finansiering av a-kassan har gått i baklås, säger arbetslivsforskaren Anders Kjellberg.
 

 

En byggnadsarbetare betalar snart 425 kronor i månaden till sin a-kassa. Ingenjören på samma företag kan få betala 90 kronor i månaden för exakt samma försäkring.

– De som tjänar mest får de lägsta avgifterna och de som tjänar minst får betala mest, konstaterar arbetslivsforskaren Anders Kjellberg på Lunds universitet.

– I stor sett hela höjningen av a-kasseavgiften har drabbat LO-medlemmarna, fortsätter han.

Vidgat gap
Och gapet mellan de olika a-kassorna vidgas ännu mer den 1 juli i år.

Då planerar regeringen att sänka den så kallade arbetslöshetsavgiften med 50 kronor. Många akademiker och tjänstemän får därmed mer pengar kvar i plånböckerna, eftersom deras a-kassor räknar med att kunna ta ut en lägre avgift av medlemmarna när de själva får betala mindre till staten.

Akademikernas erkända a-kassa, som är Sveriges största a-kassa och gemensam för Saco och Vårdförbundet, räknar med att sänka från dagens 140 till 90 kronor i månaden.

Akademikerkassor sänker
De anställda i finans- och försäkringsbranschen har i dag Sveriges lägsta avgift till a-kassan: 118 kronor i månaden. Med största sannolikhet sänks den till 90 kronor.

Även andra a-kassor som främst vänder sig till akademiker och tjänstemän, exempelvis Lärarnas, överväger att följa regeringens sänkning.

För många LO-medlemmar är läget dock det omvända eftersom flera LO-kassor i vår tvingas höja sina avgifter.

De som är försäkrade via Byggnads, IF Metall, Seko, Kommunal och Transport får höjd avgift den 1 maj. Och de som är med i Alfakassan får sin avgift höjd till 450 kronor samma datum, och betalar därmed mest av alla.

Nyligen höjde också Hotell- och restaurangfackets a-kassa avgiften till 415 kronor i månaden.

Ökade utbetalningar
Flera av LO-kassorna uppger att de, trots regeringen 50-lappsrabatt, inte kan sänka sina avgifter den 1 juli.

– Våra utbetalningar ökar varje månad så det blir ingen sänkning för våra medlemmar. Så ser den icke solidariska arbetslöshetspolitiken ut i dag, säger Anna-Lena Lundh, föreståndare för Hotell- och restaurangfackets a-kassa.

För många akademiker och tjänstemän innebär regeringens rabatt däremot att avgiften till a-kassan kommer att hamna på samma nivå som 2006. Det vill säga kring 90 kronor i månaden.

Gapet själva syftet
Och att vidga avgiftsgapet har också varit ett syfte med regeringens förändring av a-kassan.

Strax efter att den borgerliga alliansen vann valet 2006 deklarerade den att 10 miljarder skulle sparas. A-kassan skulle bli mer försäkringsmässig, upprepade arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M).

Teorin var att löneökningar ska straffas om de leder till ökad arbetslöshet. Därför blev premien dyrare i branscher där risken att bli arbetslös var stor.

Men resonemanget haltar numera.

Finansminister Anders Borg (M) har själv flera gånger upprepat att bonusar och girighet är en av orsakerna till finanskrisen – och dessutom pekat på den minskade efterfrågan på världsmarknaden. Den svenska massarbetslösheten förklaras därmed till stor del av utvecklingen i omvärlden.

– Men det är medlemmarna i a-kassorna som straffas med dyrare a-kassa. Det som var tänkt som en straffskatt på lönehöjningar har blivit en straffskatt på arbetslöshet som inte alls beror på löneökningar, säger Anders Kjellberg.