Krisavtalen sprids som en löpeld i landet

Krisavtalet har blivit populärt. På en och en halv månad har minst 170 lokala avtal slutits utifrån IF Metalls ramavtal och runt 30 till är på gång, visar en rundringning LO-Tidningen gjort till samtliga avdelningar inom IF Metall.

– Det här har man gjort i stället för att säga upp. Det visar att tusentals jobb räddats, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.
Över 40.000 av IF Metalls medlemmar är arbetslösa, och ytterligare 35.000 är varslade, enligt förbundet. Framåt hösten kan arbetslösheten inom förbundet vara uppe i 25 procent.
Det är bakgrunden till att IF Metall i början av mars tecknade ett krisavtal med sina största arbetsgivarorganisationer. Företag och lokala fackklubbar fick ett alternativ till varsel och många har tagit chansen. Hittills har drygt 170 avtal tecknats.

Stort behov
Veli-Pekka Säikkälä är förvånad över att siffran är så hög, men säger att det visar att behovet är stort.

– Då har vi givit ett verktyg till klubbarna som de känner att de kan använda för att undvika varsel, säger han.

Hur många jobb som verkligen räddas går ännu inte att säga. Det blir klart först när avtalstiden är slut och man kan se vilken effekt åtgärderna får på sikt. Men enligt Veli-Pekka Säikkälä rör det sig om tusentals. Bara den första lokala uppgörelsen som blev klar på Volvo Personvagnar räddade runt tusen anställda från varsel.

Variation
Både stora och små företag har tecknat avtal, men variationen är stor mellan olika delar av landet. Åtta av de 52 avdelningarna har inte tecknat någon krisuppgörelse alls än.

De flesta har, liksom Västra Skaraborg, tecknat tre eller fyra stycken.

– Intresset har varit större, men vi har hållit igen och sagt nej till jättemånga, säger Robert Bengtsson, ombudsman på avdelningen.

Hårdare krav
Ramavtalet tillåter att de utgående lönerna sänks till som lägst 80 procent om arbetstiden kortas i minst samma omfattning. Flera avdelningar har dock hårdare krav för att säga ja till krisavtalen:

– Om det ska bli uppgörelse måste företagen lova att inte varsla, och om de bryter löftet ska de anställda få tillbaka pengarna som de förlorat, säger Robert Bengtsson.

Hälsingland är den avdelning där flest krisuppgörelser tecknats än så länge.

– Det rör sig om ett 20-tal. Vi har väldigt hög arbetslöshet och ser det här som ett kraftfullt alternativ till uppsägningar, säger ombudsmannen Håkan Bergenhav.

Livskraft
När företag vill varsla undersöker avdelningen alltid om krisavtal kan vara ett alternativ. Men det kräver att företaget är livskraftigt och har en sund ekonomi i botten.

– Ser vi att det bara skulle vara en tillfällig andningshjälp säger vi nej, säger Håkan Bergenhav.

Att det finns mer än dubbelt så många krisavtal i Hälsingland som i de flesta andra avdelningarna förklarar han med att de har stenkoll på avtalen som sluts.

– Inga avtal har skrivits utan vår inblandning. Så är det inte på alla ställen och då kan det finnas fler avtal än avdelningarna känner till.

Nödvändigt ont
IF Metall fick mycket kritik när uppgörelsen tecknades. Både medlemmar och andra förbund vände sig mot att facket accepterade att arbetstidsförkortningen gav mindre pengar i plånboken för de anställda. Uppgörelsen är fortfarande inte populär, men allt fler ser den som ett nödvändigt ont.

– I andra tider hade man sagt att det är ett riktigt skitavtal, men med tanke på hur det ser ut så är det nödvändigt. Det ser de flesta medlemmar vi möter också, säger Håkan Bergenhav.

FAKTA / Krisavtalet

Enligt IF Metalls krisavtal ska fack och företag lokalt kunna komma överens om ledighet och utbildning i stället för varsel. Den utgående lönen minskas i motsvarande mån som arbetstiden kortas, ned till som lägst 80 procent. Avtalet löper till den 31 mars 2010 med tre månaders uppsägningstid.

Läs också: Artikeln ”Företagen som tecknat krisavtal” 2009-04-24.

Research: Lisa Isaksson