I en sorts sorg

BOKRECENSION. Micke Evhammars debutroman kan genrebeskrivas som en modern arbetarskildring.
Det är en växelvis berättad roman där huvudpersonen Leo lika mycket lever i minnen som i en krass verklighet som byggnadssmed.

"Nere i tunnlarna har jag skapat min egen tid", säger han om arbetsplatsen där både leda och yrkesmässig stolthet får plats.

Liksom tid för reflektion och känslomässig vila.

På fel sida stan
Det har gått femton år sedan separationen från Helen, och tjugotvå sedan de flyttade in i det hus han egentligen aldrig kände sig hemma i, på "andra sidan" den klasstillhörande sida av berget som var Leos ursprung.

Den skilda bakgrunden var inget som störde kärleken i början. Men i takt med vardagens intåg i relationen blev situationen en annan.

Och från den förment radikala Helen började allt oftare sippra nedsättande ord om "trasproletariatet" när Leos bakgrund i allmänhet, och vännen Mocka i synnerhet, kom på tal.

När började allting hända?
Men Leo och Helen fick också Niklas och Anna, om vilka han reflekterandes i lägenheten en dag undrar: "När förlorade jag barnen.När blev de främlingar för mig?".

När började allting hända, och varför? frågar sig Leo och försöker söka i minnet, utan att egentligen hitta några bra svar.

Han bor i en sorts sorg som vägs upp av arbetet och arbetskamraterna, och i synnerhet av Johannes och Jorma, två komplexa personligheter med skinn på näsan där den sistnämnde sällan har långt till citat ur världslitteraturen för att beskriva ett skeende.

Specialuppdrag
Det stora som plötsligt händer i deras arbetslunk är att firman en dag får ett speciellt uppdrag.

De ska tillverka grinden med stort G, beställd av en för dem obekant…, tja höjdare.

Efter diverse snack med byggets förman förstår Leo att beställningen och jobbet inte är en helt vit historia.

Men utmaningen antas. Och Leo minns RäckAnders ord: "Gör ett bra jobb bara, då kan ingen komma åt dig".

Vardagens dramatik
Thick as a brick är skriven på enkel och rak prosa. Den handlar om drömmar, relationer, arbete och kärlek.

Och om den så kallade vardagen, som återigen visar sig innehålla tillräcklig dramatik för att bygga en roman värd läsning.

Knorren uteblir
Romanen tappar något på slutet trots att berättelsens yttre spänning når ett sorts crescendo.

Den knorr på storyn man väntat på infinner sig aldrig riktigt, och i stället citerar Evhammar flitigt ur rockgruppen Jethro Tulls låt som gett romanens dess namn, en låt som försöker tala om att man aldrig kan komma ifrån sitt ursprung.

Men Micke Evhammars steg från fackpresskribent till romanförfattare ger trots allt mersmak.

Bok: Thick as a brick.
Författare: Micke Evhammar.
Förlag: Ordfront.

Ingemar Nilsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn