Finanskrisen pressar lönerna

Finanskrisen kan ge djupa avtryck i avtalsrörelsen, tror SEB:s chefekonom Robert Bergqvist. Fler fack kan tvingas säga ja till stoppade löneökningar i nästa års förhandlingar.

Den stora tillgången på pengar har de senaste har drivit upp exporten i hela världen.

Men när finansmarknaden nu brakar samman kan pengar inte längre vara livsnerven i världens handel.

Baksmälla
Robert Bergqvist, med ett förflutet på Riksbanken, kallar det globaliseringens baksmälla. Penningmarknaden måste bantas rejält i hela världen, kanske med så mycket som 20 procent.

Det innebär en enorm omställning och motsvarar ett bortfall på mer än hela USA:s budget.

– Vi har inte nått botten. Men framåt hösten kan det vara på väg upp igen. Och vi kan inte återigen släppa marknadskrafterna fria. Då hamnar vi i samma situation igen, säger Robert Bergqvist.

Deflationsrisk
Över hela världen sänks nu räntan och risken för deflation ökar, alltså att pengarna blir mer värda för varje dag.

Orsaken är att arbetslösheten stiger över allt, och det är här som den kommande svenska avtalsrörelsen påverkas.

– I en miljö med allt högre global arbetslöshet är det svårt att tänka sig att lönerna kan stiga. Snarare får vi se frysta löner eller till och med sänkta löner när det råder en allt större global konkurrens om jobben, säger Robert Bergqvist.

– Det blir därför ingen vanlig avtalsrörelse, men vi har inget normalt läge i dag, så nu gäller det bara att vända skutan på rätt köl.

Fler avtal
Fler fackförbund kommer att sluta avtal likt IF Metalls, avtal som på ett eller annat sätt sänker företagens lönekostnader.

– Visst finns det motsättningar inom facken. Men de beror nog på att vi har en så tudelad arbetsmarknad i Sverige. En del branscher har påverkats mycket, andra inte alls. När krisen har spridit sig finns nog en större acceptans för den här sortens lösningar.

– Men jag kan inte se att det råder någon speciellt stor enighet på någon sida.

– Inom Svenskt Näringsliv vill de som redan har drabbats minska kostnaderna för arbetskraften. Men det finns också företag som ser att lägre inkomster gör att konsumtionen minskar, vilket slår tillbaka i form av lägre försäljningssiffror.

Korta avtal
Blir det då kalabalik på arbetsmarknaden och i avtalsrörelsen?

– Nej, det tror jag inte, främst för att krisen blir så tydlig för alla. Däremot blir det nog korta avtal. Facken går med på låga lönelyft och sluter i gengäld korta avtal, kanske ettåriga.

Hur låga lönelyften blir vågar Robert Bergqvist ännu inte sia om, men han är säker på att SEB:s tidigare prognos om två procents lönelyft under de närmaste två åren måste skrivas ned.

Ännu en effekt av krisen blir att högproduktiva och konkurrenskraftiga företag kan slås ut. Robert Bergqvist vill därför se större satsningar från regeringen.

– Med breda stöd räddas visserligen också ohållbara företag som inte skulle ha räddats vid en normal nedgång, men stöden är ändå nödvändiga. Detta är ett krisläge. Vi har svenska företag som helt enkelt måste överleva för samhällsekonomins skull, säger han.

FAKTA / Recession i två år
Så här tror SEB:s chefekonom Robert Bergqvist om kris och avtalsrörelse:
• Världen upplever en stark recession under 2009 och 2010.
• Räntan förblir mycket låg.
• Många stater uppvisar stora statsfinansiella underskott.
• Arbetslösheten stiger globalt.
• Lönepressen fortsätter nedåt. Det sänker inflationen och kan skapa deflation.
• I Sverige påverkas avtalsrörelsen 2010 med låga lönelyft och korta avtalsperioder.