ABB kryssar stadigt genom stormen

Ingen vet hur krisen slår. ABB Sveriges vd Sten Jakobsson är på sin vakt även om företaget ännu går bra. ”Jag blir ofta dunkad i ryggen av kollegor i andra branscher som säger att ni har väl inga problem. Vi har det bättre än andra men måste vara oerhört uppmärksamma”, säger han.

Med tunga orderstockar i lasten och vindkraft i seglen, kryssar ABB stadigt genom stormen.
– Vi har det bättre än många andra, men kan absolut inte luta oss tillbaka än, säger Sten Jakobsson, vd för ABB i Sverige och region norra Europa.

Transformatororder till Kina, värd 140 miljoner dollar. Kraftledning mellan Irland och England, 550 miljoner dollar.

Storordrarna rullar in till ABB Sverige. De senaste veckorna har företaget skrivit kontrakt värda runt 13 miljarder kronor. Medan orderböckerna gapar tomma hos andra industriföretag har ABB i Sverige en orderstock som räcker året ut, och som fortfarande fylls på.

– På många andra ställen i industrin har det tagit tvärstopp, men för oss gäller det att både gasa och bromsa. Vissa delar har ordrar två år framöver, medan det är kärvt på andra håll, säger Sten Jakobsson.

Stabil kraft
Han tar emot i ABB:s borg i Västerås. Huvudkontoret med sin tidlösa inredning ger ett intryck av orubbligt välstånd. Tunga ekmöbler och en klassisk oljemålning av skepp på ett stormigt hav pryder konferensrummet.

För ABB är det främst verksamheten inom kraft och högspänning som håller företaget på stadig kurs.

– När myndigheter och regeringar sätter i gång sina infrastruktursatsningar på grund av krisen är det här ett område de satsar på, säger Sten Jakobsson.

Rätt i tiden
Han tillägger att företagets satsningar på vindkraft också gör att ABB ligger rätt i tiden.

– EU-målet att minska koldioxid­utsläppen med 20 procent till 2020 är fantastiskt för ABB.

Men det är inte bara medvind. Halva verksamheten i Sverige består av industri- och processautomation, och där är det tungrott då investeringarna sjunkit. ABB:s tillverkning av robotar har nästan halverats och personalen skurits ned.

– Vi tvingades varsla 150 anställda på ABB Robotics, men det var bara 18 som fick gå i slutändan. De andra fick nya jobb inom koncernen.

Inga varsel
I övrigt har ABB:s 9.000 anställda i Sverige klarat sig från varsel hittills. Bara de tillfälligt anställda har fått gå, men Sten Jakobsson tvekar ändå innan han säger att företaget klart sig bra i krisen.

– Jag vill inte att våra medarbetare ska känna sig ruskigt oroliga varje dag, men jag vill inte heller att vi invaggas i någon falsk säkerhet. Vi måste stå på tå och vi jobbar hela tiden intensivt med våra kostnader.

Sten Jakobsson har jobbat på ABB i 36 år och vet vad han talar om. När han var ny som vd drabbades ABB av en kris som slog betydligt hårdare mot företaget än denna gjort hittills.

Anpassning
Under 2002 och 2003 minskades antalet anställda i Sverige från 19.000 till 10.000, och en rad verksamheter såldes ut.

– Vi var nere på knä. Ericsson och vi var lika illa ute. Vi reste oss på nio och lyckades därifrån forma ett företag som hade bra struktur.

Förändringsvilja var lösningen då, ett universalrecept, enligt Sten Jakobsson. Industriföretag måste ständigt anpassa sig och välja vad de ska syssla med.

– Tidigare tillverkade vi nästan allt själva och hade en rad verksamhetsområden. Nu fokuserar vi på det vi långsiktigt kan vara bra på. Den mesta tillverkningen av komponenter har flyttats till lågkostnadsländer. Vi ägnar oss främst åt att utveckla, montera, prova och leverera.

Kompetensutveckling
Utveckling och nytänkande är också framtidsreceptet för svensk industri, som han ser det.

– Sverige är ett kostnadseffektivt land när det gäller kvalificerade lösningar, och det innebär att vi ständigt måste utveckla oss, och ligga i framkant. Det är så vi kan konkurrera.

Men först gäller det att ta sig igenom krisen. Både fack och andra företag har föreslagit att kompetensutveckling på arbetstid i stället för varsel. Sten Jakobsson tycker att det är en bra idé, om regeringen skjuter till pengar, vilket hittills inte skett.

– När vi har tid med utbildning så har vi inte råd, och när vi har råd så har vi inte tid. Det här är tillfällen när man har tid och skulle kunna få råd genom tillskott från staten, men det kräver också mycket av företagen om alla ska få rätt utbildning.

Flexibilitet
Permitteringslösningar, där arbetstiden kortas och de anställda får ersättning av a-kassan när de är lediga, har också föreslagits. Så fungerar det i många länder, till exempel Norge, där ABB också har verksamhet. Sten Jakobsson gillar flexibiliteten systemet ger, men säger att det även riskerar att minska konkurrenskraften på sikt. Företagen kan fortsätta som om inget hänt i krisen och olönsamma strukturer konserveras.

– Principiellt tycker jag nog att det är bra att man funderar över sin struktur samtidigt som man går igenom en sådan här stjärnsmäll. Ur den aspekten tycker jag att våra regler i Sverige är bättre.

Han tycker dock att turordningen vid uppsägningar drabbar ungdomar för hårt, men att de svenska reglerna ändå är mer flexibla än i många andra länder.

– Det finns länder i Europa som har ännu tuffare regler än Sverige när det gäller att ändra kapaciteten. Varslar man där kostar det skjortan, och i sådana länder lägger inte internationella koncerner sin verksamhet.

Krisavtal
En annan form av permittering är det krisavtal IF Metall slutit med Teknikföretagen. Genom lokala avtal kan företagen minska arbetstiden och därmed också lönen, men den får aldrig minskas med mer än 20 procent. Sten Jakobsson tycker att avtalet är bra, men att det borde omfatta även tjänstemän.

– Vi har en ovanligt hög andel tjänstemän och väldigt suddiga gränser mellan de olika fackliga tillhörigheterna. Då är det svårt att ha allt för skilda regler mellan anställda som står bredvid varandra och jobbar med nästan samma sak.

Än så länge behöver ABB inga sådana lösningar, och Sten Jakobsson hoppas att företaget slipper inleda förhandlingar i frågan. Mycket talar för att ABB kan rida ut stormen och komma helskinnat i land.

– Vi gör rätt saker och är inom rätt branscher. Vi måste trassla oss igenom krisen, men sedan ser jag ljust på framtiden.

FAKTA / CV för Sten Erik Jakobsson, född 1949

Yrkeserfarenhet
Extrajobb: Brevbärare efter gymnasiet. Körde taxi och varor under studietiden.
1973-1974 Trainee på Asea. Var ett halvår i Mexico.
1974-1977 Anställd på Aseas produktionstekniska avdelning.
1977-1985 Produktionschef för Asea Control.
1985-1990 Chef för Asea Cylinda.
1990-1995 Chef för ABB:s kabelverksamhet.
1996 Vice vd för ABB Sverige. Chef för ABB:s transmissionsverksamhet och distribution.
2000 Vice vd för ABB Sverige, och chef för fastigheter och teknologi.
2001 Vd för ABB Sverige.
2006 Vd för ABB Sverige och regionchef för norra Europa.

Utbildning
Studentexamen från reallinjens matematiska gren 1968
Militärtjänstgöring, underofficer, 1970-1971.
Civilingenjörsexamen, maskiningenjör. Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, 1973.

Styrelseuppdrag
Saab, ledamot.
Etablering Västerås, ledamot.
Stena Metall, ledamot.
Teknikföretagen, ledamot.
FAKTA / Sagt om Jakobsson
”En riktig Aseat med ett väldigt bra minne. Han har varit med länge, kan Asea och ABB:s historia och är väldigt insatt i ABB Sveriges verksamhet. Han kan produkterna, marknaden och företräder ABB Sverige bra i koncernen.”
Krista Loiske, ordförande för Unionens koncernfack inom ABB.

”Vad ABB:s svenska vd Sten Jakobsson i praktiken säger är att han vill sänka lönen. Det är samma argument som de gamla träpatronerna använde för hundra år sedan och det är ju märkligt att svenska direktörer i dag inte har något mer kreativt att komma med.”
Hans Karlsson, arbetslivsminister (S) när Sten Jakobsson år 2004 uttalade att industrin behöver längre arbetstider till oförändrad lön för att konkurrera med låglöneländer (Göteborgs-Posten)