Räntan sänks efter pessimistisk prognos

Riksbanken sänker reporäntan från 1,0 till 0,5 procent. Det ger en ytterligare förstärkning av ekonomin men samtidigt är Riksbankens nya prognos mer pessimistisk än tidigare.

Först mot slutet av 2010 väntas världsekonomin börja återhämta sig, enligt Riksbankens nya prognos.

För Sveriges del tror banken på en något snabbare återhämtning. Redan det fjärde kvartalet i år hejdas den senaste tidens fall i tillväxten.

Det innebär att bruttonationalprodukten (BNP) faller med cirka 4,5 procent 2009. Det blir i så fall den största minskningen ett enskilt år sedan 1940 då den föll med drygt 9 procent.

Under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet föll BNP i Sverige totalt sett ungefär lika mycket som nu, men fallet skedde då under flera år.

Sveriges BNP ökar enligt prognosen med drygt 1 procent 2010 och med cirka 3 procent 2011.

 

Fler arbetslösa
Arbetslösheten väntas stiga från drygt 6 procent 2008 till knappt 11 procent under 2011, vilket är nästan 2 procentenheter högre än bedömningen i den senaste penningpolitiska rapporten.

Först under 2011 bedöms sysselsättningen åter börja öka.

Även inflationen sjunker dramatiskt och förbyts till svag deflation. I år faller priserna med 0,3. Men utan energiprisernas fall och utan boräntenedgången, som beror på Riksbankens egna räntesänkningar, så ökar i stället priserna marginellt.

Sänks ännu mer
Kommer då Riksbankens reporänta att sänkas ytterligare?

Riksbanken skriver att det finns ”en viss sannolikhet för ytterligare sänkning” och i sin prognos för räntans utveckling de närmaste åren mer eller mindre lovar Riksbanken att åtminstone hålla räntan låg under lång tid, något som därmed också kan påverka de längre räntorna, inklusive de längre bolåneräntorna, nedåt.

De rörliga boräntorna bör kunna sänkas på en gång.

Nollränta
Vad händer då om reporäntan går ned till noll?

Även det scenariot finns med i Riksbankens prognos, och banken upprepar att det då finns andra vägar, som att köpa statsobligationer. Det innebär att penningmängden ökar i ekonomin och är ett förslag som finansminister Anders Borg fick hård kritik för när samma förslag återfanns i vårpropositionen förra veckan.

Det är dock Riksbanken själv som både tidigare och nu återigen ger köp av statsobligationer som exempel på åtgärder som kan komma ifråga om reporäntan sänks till noll.