Nedläggning och uppladdning
DEBATTARTIKEL. I kulturutredningen finns följande uppmaning: ”En analys av hur, och i så fall i vilka former, statliga insatser kan ge mest effekt specifikt på fonogramområdet måste göras.”
Det är bra – ja, självklart. Framtiden är oviss. Ska fonogram = cd-skivan överleva eller ersättas av ljudfiler på nätet?
Staten måste förstås skaffa sig överblick och beslutsunderlag, för att kunna ge framtida bidrag och stöd.
Varför nedläggning
Men i samma kulturutredning kan man läsa att ”det statliga fonogramstödet bör i ingå i ett allmänt stöd… inom hela musikområdet” och dessutom föreslås att det statliga skivbolaget Caprice upphör med fonogramproduktion, alltså läggs ner.
Hur går det ihop? Vilken konstig ordning: tycka och föreslå att göra om och lägga ner redan innan analysen är klar.
Två problem
”Kostnaderna för den som vill spela in och få ut sin musik har med teknikens hjälp sjunkit”, slår utredningen fast.
Det bör vara detta som ligger till grund för den föreslagna samordningen av statens stöd till musikområdet. Eftersom många musiker själva svarar för inspelning och utgivning av sina skivor ska stödet kunna gå både till artister och skivbolag.
Det är också bra.
Men här finns minst två problem: dels risken att fonogramstödet drunknar i det allmänna musikstödet och dels att den citerade meningen bara är en halvsanning. Vissa typer av inspelningar har blivit billigare medan andra fortfarande kräver stor budget.
De små skivbolagens vän
I kulturutredningen antyds inte ens de konsekvenser som en nedläggning av Caprice kan få.
Om det statliga skivbolaget upphör riskerar Compact Distribution AB att både förlora en större minoritetsägare och sitt statliga distributionsstöd. CDA går i konkurs, vilket skulle vara en katastrof för cirka 195 mycket små svenska skivbolag med distribution genom CDA. De har ingen alternativ skivdistributör att vända sig till.
Dessa och många fler frågor måste analyseras grundligt, brett och djupt innan regeringen lägger någon proposition om framtidens fonogramstöd – det skulle behövas en ny statlig utredning om inspelad eller klingande musik.
Dokumentation
Ska Caprice läggas ner eller vara kvar? Frågan är för tidigt ställd, först krävs en diskussion om fonogrammens bidrag till den statliga kulturpolitiken.
En viktig funktion för Caprice har varit att dokumentera och informera. Skivserierna med musik från andra kulturer, svensk folkmusik och svensk jazzhistoria hade knappast blivit gjorda utan en statlig skivutgivning.
Caprice ska kanske ha den rollen – som ett klingande musikmuseum? Ett nytt uppdrag kunde bli att sammanställa en serie cd-boxar med den svenska populärmusikhistorien.
Helsvensk Spotify?
Också en digitalisering av Statens ljud- och bildarkiv borde diskuteras i en klingande statlig ljudutredning.
Skulle det vara möjligt att göra alla svenska skivinspelningar från fonografrullar och framåt tillgängliga på nätet – som en svensk kombination av Allmusic.com och Spotify?
Fattiga och rika
För att bevara Sveriges klingande musikarv måste en digitalisering av analoga skivinspelningar ha högsta prioritet.
Två av 70-talets progressiva skivbolag, MNW och Silence, kan tas som exempel. MNW, som råkar ha en rik ägare, är på väg att lägga ut hela sin utgivning på nätet. Silence, som saknar pengar, har inte en låt på t ex Spotify.
Stöd oavsett spridning
Vad gäller nya inspelningar kan det vara tid att särskilja stödet till inspelning respektive utgivning och göra det möjligt att få stöd oavsett hur inspelningen ska offentliggöras och spridas: i form av en kommersiell eller hemmabränd cd, mp3-filer på iTunes, gratisnedladdning från en hemsida eller ett musikprogram på radion.
FOTNOT: Caprice Records ägs av den statliga stiftelsen Rikskonserter, som började med skivutgivning i statlig regi redan i mitten av 60-talet. De första utgivningarna på skivmärket Caprice kom 1970-71. I samarbete med bl a Musikaliska Akademien, Svenskt visarkiv och SIDA har Caprice dokumenterat den klassiska svenska musikhistorien, svensk jazzhistoria, svensk folkmusik och folkmusik i andra länder. Caprice, vars katalog omfattar cirka 800 skivtitlar, ger numera ut 12-15 skivor per år med bl a oetablerade svenska musiker inom jazz-, folk-, världs- och konstmusik. På Rikskonserters hemsida har 5 700 personer skrivit under ett upprop mot en nedläggning av Rikskonserter och Caprice.
Bengt Eriksson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn