Regeringen signalerar äntligen om ytterligare tillskott till kommuner och landsting. Synd bara att summan är för liten och tidpunkten för sen för att klara krisen.
 

 

Redan i ett mycket tidigt skede av krisen bad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om extra stöd från regeringen för att parera de följdverkningar som alla viste skulle komma.

Enligt SKL var det också ytterst viktigt att pengarna kom redan under 2009.

När stödet nu äntligen presenteras framstår det som en neddragning jämfört med det som förmodades skulle komma.

Inte ett öre ges i år.

Arbetslösheten måste skrivas upp
Som ett engångsbelopp skjuter regeringen i stället till sju miljarder kronor under 2010 och höjer statsbidraget med fem miljarder kronor under 2011 och 2012.

Det är bara drygt hälften av de tolv miljarder kronor som statliga Konjunkturinstitutet (KI) räknat med för 2009 och 2010 och som de redan räknat in i sin senaste prognos.

Trots dessa inräknade tolv miljarder kronorna ansåg KI att arbetslösheten skulle stiga till 10,7 procent under 2010, en siffra som efter regeringens ovilja att skjuta till mer pengar nu måste skrivas upp.

Kostnaderna ökar
Enligt en analys av Arbetsförmedlingen drabbas kommuner och landsting på följande fyra sätt av dagens kris. De två sista punkterna är ett rakt resultat av regeringens egen politik.

• Antalet arbetade timmar minskar kraftigt de närmaste åren. Det leder till att kommunernas skatteinkomster försvagas och kommunernas budgetar snabbt gröps ur.

• Kostnaderna ökar påtagligt genom ökad arbetslöshet, genom stigande kostnader för försörjningsstöd och stigande kostnader för kommunala aktiviteter för de arbetslösa.

• Betydligt fler arbetslösa än under tidigare lågkonjunkturer står utanför arbetslöshetsförsäkringen vilket ökar kostnaderna för försörjningsstödet.

• Fler än tidigare har också en så låg arbetslöshetsersättning att de trots a-kassa har rätt till försörjningsstöd.

Ansvarslöst
Men regeringen har inte bara stödpengar som åtgärd.

Regeringen vill också utreda om det går att lätta på kommunernas åläggande att presentera en budget i balans. Kommunerna ska i stället kunna spara i goda tider för att kunna spendera mer i dåliga.

Det är en ansvarslös linje i ett läge när var fjärde kommun och hälften av alla landsting redan går med underskott.

Goda statliga finanser
Det som skiljer årets kris från 90-talets är nämligen att statens finanser nu är utmärkta. 1990 var de bankrutta.

Men i stället för att använda statens pengar för att rädda jobb väljer regeringen att tvinga kommuner och landsting att skuldsätta sig ännu mer.

Trots en historiskt sett stark statlig kassa är det alltså respektive kommuns egna invånare som i slutänden får betala krisen med sänkt välfärd.