Det goda våldet

KULTURNOTIS. En bok med två år på nacken förtjänar att nämnas som försummad inspirationskälla i den stundande dialogen med rasismen.

Den franske kulturfilosofen René Girard presenteras i ett brett urval (verkställt av akademiledamoten Anders Olsson) med rubriken Syndabocken.

Symboliskt våld

Den centrala tanken i syndabocksteorin är att civilisation innebär att verkligt våld gradvis ersätts med symboliskt våld, inom sfärer som politik, kultur och religion.

Denna tanke belägger Girard på ett charmant och övertygande sätt genom läsningar och diskussioner av de allra bästa: Bibeln, Shakespeare, Freud (halva boken består av lättlästa intervjuer).

Det aktiva inslaget

Andreas Malm berör visserligen syndabockstanken i sin bok Hatet mot muslimer, men bara som psykologisk förklaring. ”Oro” framhålls som en allmänmänsklig drivkraft.

Vad som skulle kunna bli tydligt via Girard är det aktiva inslaget i rasismen och andra hatverksamheter. Utstötandet av den andre som en fiktiv men oerhört effektiv lösning.

En renande rit.

Också i sina mest småttiga vardagsyttringar. Världen funkar igen när jag har nån annan jag kan trycka till eller beljuga.

 

Problemet är bara att det råa våldet, hämnden, kommer som ett brev på posten när man släpper lös de här krafterna.

 

What’s the point?

Det handlar om att lära sig att uppfatta samhällsbygget som ett gott våld (Girards term).

 

"Utnyttjat med visdom och fromhet, kan detta goda våld hindra det dåliga från att sprida sig när det bryter fram igen, vilket det alltid vill göra. Offret, det är våldet som botar, enar och försonar, i motsats till det dåliga våldet som korrumperar, splittrar, upplöser, nivellerar."
 

Bok: Syndabocken.

Författare: René Girard.

Förlag: Themis.

Översättning: Gunilla von Malmborg.