Männen drar ifrån kvinnorna i industrin

Männen i verkstadsindustrin tjänar i genomsnitt 1.366 kronor mer än kvinnorna, och löneskillnaderna ökar. De två senaste åren har männens löner ökat med 195 kronor mer än kvinnornas.

Lönegapet mellan kvinnor och män skulle minska, slog IF Metall fast i den senaste avtalsrörelsen. Men kvinnopotter var inte metoden – i stället satsade förbundet på höjningar av lägstalönerna. Det skulle ge bättre effekt.

Men resultatet har blivit det motsatta. Männen drar ifrån på förbundets största avtalsområde, teknikavtalet, som omfattar runt 130 000 medlemmar. En femtedel av dem är kvinnor.

"Märkligt"
Förra året steg männens löner på avtalsområdet med i genomsnitt 3,7 procent, medan kvinnorna fick nöja sig med 3,4 procent. Männen fick 807 kronor mer i månaden och kvinnorna en dryg hundralapp mindre, 699 kronor.

Tendensen var den samma 2007. På två år har kvinnorna fått 195 kronor lägre löneökningar än männen.

– Det är märkligt. Vi har svårt att hitta förklaringar till det, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Splittrad bild
IF Metall har satsat på lägstalöner inom alla sina avtalsområden och på vissa har resultatet blivit det omvända. Kvinnorna inom Stål- och metallavtalet fick en halvprocent högre löneökningar än männen förra året.

Även på tvätterierna drog kvinnorna det längsta strået, medan det var tvärt om i den kemiska industrin.

– Bilden är väldigt splittrad, fast vi haft samma teknik. Det slår åt alla håll och det är besvärligt eftersom vi inte vet vad det beror på, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Sämre förutsättningar
En förklaring till att kvinnorna inom verkstadsindustrin tjänar mindre än männen – och att lönegapet ökar – kan, enligt Veli-Pekka Säikkälä, vara att industrikvinnorna ofta saknar rätt utbildning.

– Männen har ofta gått industriutbildningar, medan kvinnorna kommer in från annat håll, som gymnasiets medieprogram. Därmed har de sämre förutsättningar.

Även om löneskillnaderna ökat mellan könen på vissa håll i industrin tycker han att lägstlönesatsningarna varit bra, både för män och för kvinnor. De med lägst lön har störst behov av löneökningar, oavsett kön, säger han.

Fortsatt motstånd mot jämställdhetspotter
Hur kvinnorna ska komma i fatt männen har han dock svårare att svara på. IF Metall är fortfarande motståndare till modellen med jämställdhetspotter som LO-förbunden enades om i förra avtalsrörelsen.

Veli-Pekka Säikkälä tycker att det är en teoretisk modell som inte ger kvinnorna i industrin högre löner. Han kan i stället tänka sig att förbunden inom LO enas om att satsa på vissa kvinnodominerade grupper.

– Jämställdhet kommer att bli en viktig fråga för nästa avtalsrörelse. Men jag tror att vi måste fundera rejält på hur vi ska lösa det här.

Backar
Tidigare har IF Metall hotat med att hoppa av LO-samordningen om inte kvinnopotterna skippas, men nu backar Veli-Pekka Säikkälä på den punkten.

– Vi ogillar modellen, men man ska aldrig säga aldrig. Vi får diskutera det här i samordningen och så får vi hur läget är när avtalsrörelsen drar i gång.