Arbetsgivare hoppas på nya lagar

En rad företrädare för arbetsgivarna ser separata avtal inom sektorer, branscher och företag som alternativ till det havererade huvudavtalet. De räknar också med en försämrad stämning mellan fack och arbetsgivare – och att centralorganisationerna förlorar betydelse.

Teknikföretagen vill ha en lag som begränsar fackliga sympatiåtgärder och som ersätter först-in-sist-ut med att de skickligaste och mest kompetenta får stanna kvar vid uppsägningar.

Lagstiftning är dock inte nära förestående. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är mycket avvisande.

– Det blir inget. Grundläggande är att avtal är bättre än lag. Vi skulle ha varit beredda att se över lagstiftningen om parterna varit överens om någon förändring, säger han.

Förvånad minister
Arbetsmarknadsministern är förvånad över att arbetsgivarna hänvisade till las när de avbröt förhandlingarna om ett nytt huvudavtal:

Uppsägningsreglerna är ju förhandlingsbara och av samma skäl kan han inte se något behov av nya lagar. När det gäller sympatiåtgärder och annat som rör avtalsförhandlingarna kan Sven Otto Littorin heller inte se någon anledning att stifta lagar. Han säger att det inte går att lagstifta fram sunt förnuft.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe är väl medveten om regeringens motstånd. Men han konstaterar att Teknikföretagens medlemmar fortfarande har problem med fackens sympatiåtgärder och med de gällande uppsägningsreglerna. Organisationen skulle gärna vara med i en statlig utredning om förändrade regler.

– Sympatiåtgärderna är det stora problemet, säger Anders Weihe.

Trots avtal
Han reagerar särskilt på att teknikföretag, trots ingångna avtal, kan råka ut för stridsåtgärder. Och han tänker då på när Elektrikerförbundet har lagt varsel som haft udden mot industrin.

Anders Weihe tror att kollektivavtalens värde kommer att ifrågasättas eftersom företagen anser att reglerna kring sympatistrejker och blockade ger dem problem.

– Men vi behöver inte måla fan på väggen. Vi har industriavtalet, gällande huvudavtal och lagstiftningen, säger Teknikföretagens förhandlingschef.

Fältet fritt
Svenskt Näringslivs huvudförhandlare Jan-Peter Duker säger att fältet nu är fritt för politiska ingrepp på arbetsmarknaden. Han tror att lagarna på sikt kan ändras och han pekar på kravet på lagstiftad rätt till heltid samt på Centerns vilja att ändra på lagen om anställningsskydd.

Om lagstiftarna tillmötesgår arbetsgivarnas vilja att ändra på konfliktreglerna och uppsägningsreglerna kommer det att glädja landets företag, säger arbetsgivarnas förhandlingschef.

Jan-Peter Duker tror att fack och arbetsgivare nu kommer att finna lösningar på företags-, bransch- och sektorsnivå. Han säger att IF Metalls krisavtal är ett exempel och han tror att tjänstesektorn kan utveckla en sektorsavtal liknande industriavtalet.

Tjänsteavtal
Jonas Milton, vd för Almega, kan bekräfta att diskussioner om ett sådant avtal pågår. Liknande överläggningar fördes för något år sedan och nu har parterna börjat träffas på nytt. Än finns inget konkret resultat, men det handlar om att skapa en motsvarighet till industriavtalet.

– Det går inte längre att finna lösningar för hela arbetsmarknaden. Olikheterna är för stora så det går inte hitta någon gemensam mall, säger Jonas Milton.

Nya förhandlingar?
Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel, har på sätt och vis motsatt uppfattning. Han anser att behovet av en gemensam reglering är stort.

– Något måste hända. Någon gång efter Almedalen kanske förhandlingarna om ett nytt huvudavtal kommer igång igen. Det finns möjligheter att kompromissa kring las och konfliktreglerna och en generös omställningsförsäkring. Och det är bara huvudorganisationerna som kan göra det, säger Dag Klackenberg.

En lite mindre hoppfull syn har Mats Hulth, vd för Hotell- och restaurangföretagen. Han säger att sammanbrottet skapar dålig stämning och att det får betydelse för nästa avtalsrörelse. Dessutom gör det att centralorganisationerna tappar i betydelse.