Stridsfrågorna i förhandlingarna
LO-Tidningen listar de största skillnaderna mellan parternas förslag.
STRIDSÅTGÄRDER
Svenskt Näringslivs förslag:
• Facken får bara ta till stridsåtgärder mot företag där de har medlemmar.
• Sympatiåtgärder får bara får förekomma om samtliga medlemmar på företaget som berörs av avtalet är uttagna i strejk.
• Varsel om sympatiåtgärder får tidigast läggas när en strejk pågått i 28 dagar.
• En huvudavtalsnämnd ska få avgöra om en konflikt följer god sed på arbetsmarknaden, vilket innebär att den är proportionerlig i förhållande till skadan som uppstår. Även verkningar för tredje man ska beaktas vid bedömningen.
• Nämnden kan också avbryta eller skjuta upp stridsåtgärd medan handläggningen om god sed pågår.
• Om en part bryter mot nämnden i konfliktfrågor ska den betala skadestånd på minst 10 miljoner kronor. Enskilda arbetstagare ska betala minst en månadslön.
Fackets förslag:
• Det mesta förblir som det är i dag, men:
• Sympatiåtgärder får bara ske om det fackförbund som utlyst den primära stridsåtgärden begärt det.
• Sympatiåtgärder som stöttar ett förbund som tillfälligt saknar avtal med sin motpart får inte starta förrän sju dagar efter den ursprungliga stridsåtgärden.
• Sympatiåtgärden för ett fackförbund som försöker få till ett kollektivavtal med en ny motpart (som vid salladsbaren i Göteborg) får inledas samtidigt som den ursprungliga stridsåtgärden.
ANSTÄLLNINGSSKYDD
Svenskt Näringslivs förslag:
• Alla företag får göra fem undantag från turordningsreglerna i lagen.
• Kompetens och skicklighet ska avgöra turordningen vid arbetsbrist.
• Om facket och företaget inte kommer överens om turordningen ska företagets vilja gälla. Den som då blir uppsagd får dubbel uppsägningstid, men max åtta månader.
• Även turordningen vid återanställning ska avgöras av kompetens och skicklighet.
Fackens förslag:
• Turordningsreglera i las ska gälla vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
• Om parterna enas om en annan ordning i en avtalsturlista ska de uppsagda kompenseras med fördubblad arbetsfri uppsägningstid, och ersättningen ska inte räknas av mot andra inkomster.
• Arbetsgivaren får ersättning för kostnaden för den förlängda uppsägningstiden från en särskild försäkring. Den täcker 80 procent av kostnaden om bara ett undantag görs, men ersättningen sänks gradvis ner till 30 procent ju fler personer som berörs.
REHABILITERING
Svenskt Näringslivs förslag:
• En partsgemensam arbetsgrupp ska utreda frågan.
Fackens förslag:
• Arbetsgivare ska ansvara för att sjukskrivna får rehabiliteringsinsatser och rehabiliteringsplaner. Bedömningen ska i första hand göras av en godkänd företagshälsovård.
• Arbetsgivare får inte säga upp någon på grund av hälsoskäl innan allt som står i rehabiliteringsplanen är genomfört.
• Under rehabiliteringen ska arbetsgivaren betala lön om försäkringskassan dragit in den sjukes sjukpenning.
UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE
Svenskt Näringslivs förslag:
• Arbetsgivare och fackförbund ska för varje bransch enas om vilket avtal på området som är mest representativt för arbetare respektive tjänstemän. Det ska sedan gälla för utländska arbetstagare. Om parterna på respektive område inte är överens innan mars är slut i år, regleras inte frågan alls genom huvudavtalet.
Fackens förslag:
• Parterna ska skriva tydliga avtal för utstationerade företag i varje bransch. Uppgifter om verkliga löner, arbetstider och andra villkor ska tydligt framgå. Grundprincipen är att utländska företag ska betala samma ersättning till sina arbetstagare som en motsvarande svensk arbetsgivare.