/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt 2009/huvudavtal1109.jpg
PTK:s ordförande Mari-Ann Krantz, LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och förhandlingsledaren Erland Olausson kommenterade de avslutade avtalsförhandlingarna med Svenskt Näringsliv på en presskonferens på onsdagseftermiddagen.

Strejkrätt och anställningsskydd stjälpte huvudavtalet. Efter ett år avbröt Svenskt Näringsliv förhandlingarna, och det får konsekvenser för framtiden.
– Jag har betydligt lättare att se stora åskmoln framför mig än ljusglimtar, säger Lars-Bonny Ramstedt, förhandlingschef för PTK.

Motsättningarna var för stora och kompromissviljan för liten. I onsdags lades förhandlingarna om ett nytt huvudavtal ned. Stötestenarna var de samma som när de inleddes för ett år sedan.

Svenskt Näringsliv kastade in handduken för att LO och tjänstemännens förhandlingskartell, PTK, inte ville gå tillräckligt långt i begränsningar av konfliktåtgärder och anställningsskydd.

– Vi har hela tiden varit väldigt tydliga med att förändringar behövs på dessa två områden för att ett huvudavtal ska vara intressant för oss, men påsen från facken har varit tom, säger Signhild Arnegård Hansen, ordförande för Svenskt Näringsliv.

Orörliga arbetsgivare
LO och PTK anser dock att det var arbetsgivarna som inte var beredda att röra sig en millimeter i frågan.

– De kommer med samma krav som de gjort hela tiden, och som vi hela tiden varit tydliga med att vi inte kan gå med på. Vi har försökt hitta nya lösningar. Arbetsgivarna har det inte, säger Erland Olauson, som ansvarat för förhandlingarna från LO.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin tycker inte heller att arbetsgivarna bjudit till. Hon säger att förtroendet för motparten nu är lågt.

– Vi ville stärka kollektivavtalet och samarbeta. De ville stärka arbetsgivarmakten. Det var viktigast för dem.

Grusad förhoppning
Meningen med ett nytt huvudavtal var att parterna skulle ta ansvar för arbetsmarknaden. Genom att stå upp för kollektivavtalen och enas om reglerna för arbetslivet skulle de värna om den svenska modellen och hålla lagstiftarna borta. Den förhoppningen har grusats.

Enligt Svenskt Näringsliv är uppgörelser på förbunds- eller branschnivå, så som IF Metalls krisavtal, förhoppningen inför framtiden. Men Signhild Arnegård Hansen öppnar även för lagstiftning, framför allt när det gäller anställningstryggheten som redan regleras i lagen om anställningsskydd (las).

– Det faller tillbaka på lagstiftaren att se problemen och göra något åt dem, säger hon.

Bollen hos politikerna
Även när det gäller Lavalfrågan om utländsk arbetskraft, som parterna velat lösa i huvudavtalet, faller bollen tillbaka till lagstiftarna.

– Det måste vi nu lämna åt politikerna, säger Erland Olauson.

Att förhandlingarna misslyckts får också konsekvenser för den kommande avtalsrörelsen, enligt LO och PTK. Parterna var i princip överens om det mesta som gällde lönebildningsprocessen när Svenskt Näringsliv drog sig ur.

– Att lönebildningen fungerar trodde jag var det viktigaste för arbetsgivarna. I stället avbryter de på grund av strejkrätten och anställningstryggheten. Det känns inte seriöst, säger Erland Olauson.

Läs också: Artikeln ”Stridfrågorna i förhandlingarna” 2009-03-12