Moment 22 är ett begrepp, ett namn på ett cirkelresonemang. Om du ska få ett jobb måste du ha en bostad. Om du ska ha en bostad måste du ha ett jobb.
Uttrycket kommer från en roman av Joseph Heller och handlar om bombpiloter under andra världskriget. Deras problem var att bli frikallade men då måste man vara galen. Men om man ansöker om frisedel så beror det på att man är rädd, och det är inte galenskap, tvärtom, det är klokt att vara rädd i krig. Det blir en cirkel och det är omöjligt att bli frikallad.
Under de senaste månaderna har många uttalat sig om svensk bilindustris framtid i allmänhet och Saabs i synnerhet. Det är uppenbart att situationen är allvarlig. Det har alla förstått. Inte minst de som är beroende av bilindustrin på ett eller annat sätt och det är tiotusentals, kanske långt mer än hundratusen om man räknar alla.
Maud är högljudd och skapar en moment 22-situation
Efterfrågan har rasat i botten och Saab har haft svårigheter att tjäna pengar under många år. GM har pumpat in pengar och samtidigt gjort om Saab till svenska Oplar. Då, just då, när situationen är som känsligast framträder Sveriges näringsminister Maud Olofsson gång på gång i media. Med tvärsäkra påståenden om än det ena än det andra, bygger hon högljutt upp en moment 22 situation för Saab.
Den svenska regeringen har beslutat om garantier för lån till fordonsindustrin hos Europeiska Investeringsbanken. Men säger Maud Olofsson, det förutsätter att det finns en ny ägare som är villig att ta över Saab. Ett rimligt krav eftersom risken är att miljarderna annars bara försvinner in i GM:s svarta hål.
Men ingen ägare kommer att vara intresserad av Saab om det inte finns garantier för ett lån. Finns det ingen ny ägare blir det inget lån. Blir det inget lån då finns naturligtvis ingen ny ägare. Så vips har Maud Olofsson skapat ett moment 22. Jag kan tänka mig två förklaringar, bägge lika illa.
De pratar på men kan och vet inte bättre
Den ena är att situationen är vida övermäktig Maud Olofsson och hennes statsekreterare. De är oprofessionella. De pratar på men kan och vet inte bättre. Det är begripligt men djupt tragiskt för svensk bilindustri.
Den andra är att de inte bryr sig om svensk bilindustri, de vill bara framstå som handlingskraftiga i media, att synas ofta i TV ger röster, strunt samma om vad. Det är obegripligt och lika djupt tragiskt för svensk bilindustri.
Sedan några veckor tillbaka har pratet tystnat. Kanske Maud Olofsson har tröttnat eller så har någon sagt åt henne att hålla tyst. Det är bra, svåra förhandlingar kan inte föras i Rapport. En from förhoppning är att andra personer i regeringskansliet har tagit ansvar för överläggningarna med GM, Saab och eventuella nya ägare.
Det kanske inte räcker. Men ett vet jag, det är en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning att hålla Maud Olofsson borta när viktiga frågor för Sveriges bilindustri ska avgöras.
Ingemar Göransson, LO-utredare
Skicka ett e-postbrev till debattredaktören