Sänkta pensioner förvånar politiker

När börserna dyker drabbar det de svenska pensionerna.

DIN PENSION I årets orange kuvert har inkomstpensionen räknats upp rekordmycket för att följa löneökningarna: över sex procent.
Men nästa år kan inkomstpensionen sänkas – en politiskt känslig fråga.

Finanskrisen sätter pensionssystemet på prov. Det är tänkt att vara följsamt mot den ekonomiska utvecklingen. I goda tider räknas inkomstpensionen (som är den största delen av den allmänna pensionen) upp i takt med lönerna och priserna. Varje år sedan systemet infördes har det här inneburit höjda pensioner.

Inbyggd broms
I gengäld hålls pensionerna nere när ekonomin går sämre. För att pengarna ska räcka även i dåliga tider har pensionssystemet en inbyggd broms. Den slår till när pensionssystemets skulder blir större än tillgångarna.

Skulderna är den pension som nuvarande och framtida pensionärer har tjänat in.

Tillgångarna är för det första de pensionsavgifter som väntas flyta in i pensionssystemet. För det andra AP-fonderna, som följde med in i det nya pensionssystemet när det gamla ATP-systemet stängdes.

– Tillgångarna och skulderna var nätt och jämt i balans 2007, det år som speglas i årets orange kuvert, säger Gudrun Ehnsson, analytiker vid Försäkringskassan.

– Marginalerna var alltså små. Sedan dess har AP-fondernas värde rasat.

Skulderna måste ner
För första gången är därmed pensionssystemets tillgångar mindre än skulderna, och bromsen slår till. Skulderna – våra pensionsrätter – måste räknas ner nästa år. Effekten förstärks av att inflationen, som också ska påverka pensionen, nu minskar.

För dem som arbetar kommer detta att synas som en minskning i kolumnen för värdeförändring i 2010 års orange kuvert. Försäkringskassan räknar med minus 3,7 procent.

För dem som redan har gått i pension väntar en motsvarande minskning av de utgående pensionerna. Och detta är det verkligt känsliga.

Politikerna bakom pensionssystemet hade aldrig föreställt sig sänkta pensioner.

Och de såg stora fördelar med ett pensionssystem som automatiskt anpassar sig till samhällsekonomin. Systemet kan inte gå back, pensionerna blir ju aldrig större än vad pengarna räcker till. Sådant skapar tilltro till Sveriges ekonomi. Pensionerna är så att säga självgående, frikopplade från statsbudgeten och avförda från den politiska dagordningen en gång för alla.

Gott exempel
Från andra länder, där pensionerna leder till underskott i statskassan och politiska konflikter, har experter vallfärdat till Sverige för att se hur det trolleriet gick till.

Allt har gått bra så länge pensionerna kunnat höjas varje år. Men när pensionärerna ska vara med och dela bördorna blir det svårare.
Inför utsikten av sänkta pensioner valåret 2010 grep politikerna in. Statsminister Fredrik Reinfeldt utlovade kompensation för pensionärerna. Snabbt enades Socialdemokraterna och de borgerliga om att beräkningen av pensionerna måste ändras. Exakt hur får Försäkringskassan utreda.

Ingen naturlag
Stefan Oscarson, biträdande enhetschef vid socialdepartementet som satt med när de fem partierna möttes, förklarar:

– Balanseringen av pensionssystemet är ingen naturlag. I grund och botten är det alltid bedömningar som måste göras. Vilken förståelse har pensionärerna för att pensionerna sjunker vid ett plötsligt börsfall?

Så fort det utsattes för påfrestningar visade sig alltså pensionssystemet inte vara så självgående. Hur inkomsterna ska fördelas mellan unga och gamla är i slutänden en politisk fråga.

Fotnot: På måndag kommer alla artiklar i pensionsbilagan att finnas att ladda hem i pdf-format från lotidningen.se.