Syftet med ett nytt huvudavtal är att stärka kollektivavtalets ställning och få med arbetsgivarna på det.

LO:s chefsförhandlare Erland Olauson väljer nu att svara dem som haft invändningar mot LO:s och PTK:s förslag till nytt huvudavtal. Sedan förslaget blivit känd genom LO-Tidningens publicering har förslaget kritiserats hårt för bland annat att det innebär en maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel.

– Det handlar inte om någon naiv tro på snälla arbetsgivare utan om att skapa justa spelregler och då kan vi inte bara få det vi själva vill ha, säger Erland Olauson.

Ingen maktförskjutning
Han ställer inte upp på beskrivningen att fackens förslag innebär en maktförskjutning. När det gäller sympatiåtgärder införs en tidsgräns bara i avtalsförhandlingarna. I en konflikt där det handlar om att förmå en arbetsgivare att teckna kollektivavtal, som exempelvis salladsbaren I Göteborg, föreslås inga tidsgränser för sympatiåtgärder.

Erland Olauson anser att det i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal kan vara rimligt att sympatiåtgärden får vänta sju dagar. Ett fackförbund som går i strid för sina krav får pröva sina egna krafter innan facket ber andra om hjälp. Han tycker inte att det är någon maktförskjutning.

– Fackförbundens vilja att stödja varandra är av betydligt större betydelse.

God sed
Inrättandet av en huvudavtalsnämnd har fått kritik. På det svarar Erland Olauson att det redan finns en motsvarighet i arbetsmarknadsnämnden i det befintliga huvudavtalet så det är i sig ingen förändring.

Tanken är att huvudavtalsnämnden ska avgöra vad som är ”god sed” på arbetsmarknaden. Kritiken mot ”god sed” som rättesnöre tycker Erland Olauson är märklig. Kritikerna utgår enligt honom från att det bara är facken som kan göra fel, men själva poängen är ju att även arbetsgivarnas agerande ska kunna skärskådas när det gäller exempelvis hur de förhandlar eller när det gäller inhyrning av arbetskraft.

Även de nya branschvisa medlarna – de opartiska ordförandena – har mötts av invändningar. Det förstår inte LO:s förhandlare. Ett sådant system ger facken inflytande över vilka som ska tillsättas som medlare. Idag kan vare sig fack eller arbetsgivare styra över vilka statliga Medlingsinstitutet utser att reda upp i en arbetsmarknadskonflikt. Dessutom är de opartiska ordförandena roll i stor utsträckning bara samtalsledare.

– Det handlar inte alls om någon maktförskjutning. Vi vill bara införa en del hastighetsbegränsningar.

Stärker kollektivavtalets ställning
Erland Olauson går inte med på att delarna i texten om omställningsstöd och rehabilitering ska bytas mot hårdare förhandlingsregler. Det är i stället ett test för att få svar på om arbetsgivarna är beredda att lösa de problem som finns för löntagarna.

Förutom att stärka kollektivavtalets ställning skulle ett nytt huvudavtal bidra till ökade reallöner och utvecklande och trygga jobb. Erland Olauson jämför med industriavtalet som inneburit reallöneökningar samtidigt som inflationen inte varit särskilt stor.

Erland Olauson säger att industriavtalets normerande roll har ifrågasatts av fackförbund utanför industrin. Med ett nytt huvudavtal kan alla fack vara med och påverka systemet och det är särskilt viktig för ett förbund som Unionen där mer än hälften av medlemmarna inte omfattas av industriavtalet

Visar ny väg
När förslaget diskuterades av LO:s styrelse frågade sig flera av förbundsföreträdarna om det är möjligt att lita på arbetsgivarna. De pekade på att arbetsgivarna de senaste åren undergrävt kollektivavtalen och som exempel finns bland annat att Svenskt Näringsliv betalade Lavals kostnader i EG:s domstol.

– Just genom att skriva under ett nytt huvudavtal med arbetsgivarna visar vi en ny väg och det är ett sätt att få stopp arbetsgivarnas vilja att försöka komma undan kollektivavtalen. Med ett nytt huvudavtal visar arbetsgivarna att de vill ha kollektivavtal, säger LO:s förhandlare.

Han pekar också på att fackens förslag innehåller ett slags ramavtal för utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige och som blir medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Tanken bakom ramavtalet är att branschparterna ska använda det för att skriva egna avtal för utstationerande företag.

Bra med gemensamma regler
För Erland Olauson finns det ytterligare ett skäl till att sluta ett nytt kollektivavtal. Det handlar om facken haft svårt att förklara sina strider de senaste åren och att Svenskt Näringsliv ridit på en våg av ifrågasättande av fackens agerande. Mot bakgrund av detta är det bra med gemensamma regler anser LO:s förhandlare.

Fackens nya förslag till nytt huvudavtal har inte bara fåt kritik från fackligt håll. Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker har i LO-Tidningen förklarat att förslaget inte på någon punkt kan ligga till grund för ett nytt huvudavtal.

– Den dubbla kritiken visar väl att vi har ett välavvägt förslag, säger Erland Olauson.

Hårda ord förvånar inte
När det gäller Jan-Peter Dukers hårda ord om förslaget utgår han ifrån att Svenskt Näringslivs företrädare helt enkelt förhandlar via LO-Tidningen. Omvänt vore det väl mer förvånande om Jan-Peter Duker sagt att det var ett bra förslag, tycker Erland Olauson.

Parterna träffas nästa gång på torsdag. Då förväntas arbetsgivarna svara på LO:s och PTK:s förslag och lägga fram egna förslag på en del avsnitt.