USA har inte lärt sig läxorna från den svenska bankkrisen på 1990-talet. Uttrycket ”den svenska modellen” fick en ny innebörd i höstas när finanskrisen vällde in över världen.

Sveriges sätt att hantera en svår kris i banksystemet framhålls sedan dess som ett föredöme för hur USA ska undvika en finansiell härdsmälta. Medan Japan däremot har blivit varningsexemplet, där halvmesyrer utspridda över lång tid bidrog till ett decennium av stapplande tillväxt.

Forskaren Bruce Stokes vid den tyska Marshallfonden har undersökt den svenska finanskrisen på 90-talet och erfarenheterna från den.

– De breda lärdomarna har inte dragits. Regeringen måste agera snabbt, men stegen har tagits långsamt. Det breda politiska samförståndet bröt samman tidigt och folk började peka finger. Programmet har inte alls gett tillräckligt god insyn, säger Bruce Stokes.

Andra vågen
När finanskrisens andra våg nu svallar har många amerikanska ekonomer börjat förespråka tillfällig nationalisering av konkurshotade banker. Åtgärderna som Obamaregeringen lagt fram undviker den vägen, även om Barack Obama inte uteslutit möjligheten längre fram. Hittills har myndigheterna gett bankerna stora kapitaltillskott för att undvika kollaps. Men pengarna har skjutits till utan krav på statlig kontroll över verksamheten.

– Regeringen har gjort allt den någonsin kan utom att gå in och ta över bankerna. Men om du socialiserar riskerna måste du också socialisera kontrollen. De gav bort möjligheten att få bankerna att börja låna ut pengar igen, för att de ideologiskt inte kunde acceptera nationalisering, säger Bruce Stokes.

Ägaransvar
Men när Nordbanken och Gota Bank kom på obestånd räddades de med pengar från statskassan och förstatligades. Bo Lundgren (M) var skatteminister i början av 1990-talet och en av arkitekterna bakom hanteringen av den svenska bankkrisen. Han är kritisk till den amerikanska ledningens tveksamhet inför statlig kontroll över bankerna.

– Det är en snedvriden syn på marknadsekonomin att tro att staten aldrig kan ta över. Vi drev linjen att staten krona för krona skulle ha samma inflytande som det privata kapitalet. Det är så marknadsekonomin fungerar, annars tar man inte sitt ansvar som ägare, säger Bo Lundgren.

Han hävdar att den avgörande bristen hittills är att USA inte lyckats återställa förtroendet för det finansiella systemet

– Hanteringen har bidragit till en större nedgång. Vi hade fått en lågkonjunktur i alla fall, men den har fördjupats av det sätt som krisen har hanterats på, säger Bo Lundgren, numera Riksgäldsdirektör.


FAKTA / Fler stater ger stöd

  • Svenska banker har till den 17 augusti på sig att ansöka om påfyllning av kassan. Staten kan gå in med aktiekapital eller ge en slags långsiktiga lån.
  • Islands regering tog förra året över örikets tre största banker: Glitnir, Kaupthing och Landsbanki.
  • I Storbritannien har rege-ringen hostat upp 50 miljarder pund för att skjuta till primärkapital in i landets banker.
  • Irland har beslutat att skjuta till upp till 10 miljarder euro i kapital till landets finanssektor.
  • I Tyskland har en fond med 100 miljarder euro upprättats för att skjuta till kapital till bankerna. Krisdrabbade banken HRE kan bli förstatligad.

Källa: TT