ANALYS. Den så kallade fildelningsdebatten rymmer så många aspekter att det inte räcker att avgöra den i en rättssal. Ännu mindre går det att vara generellt för eller emot.

Dels handlar det om marknadens misslyckande.

Underhållningsbranschen har fusionerat till jätteföretag som vant sig vid jättevinster.
Resultatet är en prissättning som inte motsvarar vanligt folks betalningsvilja. Så skivbranschens kris bygger inte så mycket på konkurrens från gratis nedladdning som på att de som har pengar över lägger dem på andra saker än dyra cd-skivor. (Eller dyra nedladdningar.)

Utsugningen
Dels handlar det om utsugningen inom underhållningsbranschen.

De som producerar konst musik litteratur etc är systematiskt underbetalda i relation till övriga medelklassyrken och i relation till de vinster som utgivarna håvar hem på deras arbete.

Upphovsrätt är en facklig fråga mer än en fråga om ägande. Yrkespirater och storbolag i stort sett samma skrot och korn, samma tjyvar.

Den förströdda massan
Men framför allt handlar fildelningsdebatten om själva underhållningens väsen. Efter att ha läst ett par nyutgivna böcker i ämnet vände jag tillbaka till Walter Benjamins klassiska essä från trettitalet, ”Konstverket i reproduktionsåldern”.

Det är en rik, närmast outgrundlig meditation över de politiska konsekvenserna av att konstverk inte längre är unika, utan kopior i massupplaga.

På motsvarande vis är mottagaren inte längre den enskilde, upplyste individen utan ”den förströdda massan”, bärare av en kollektiv intelligens som kan leda till samhällsförbättring såväl som till krig och destruktion.

Deltagare
Den poängen kan inte nog framhållas.

Merparten av kulturkonsumtionen idag är förströdd, särskilt de delar som drar in pengar. Ett massbeteende.

Och det är här den nya teknikens möjligheter oväntat kommer in som motkraft. Plötsligt är det möjligt att hitta fram till grejer som betyder nåt för en själv i ens eget liv. Att vara en deltagare istället för en konsument.

Alla blir intressanta
Alla kommer att bli specialister. Alla kommer att bli som tonåringar igen, navigerande genom subkulturerna på jakt efter de sammanhang där man kan bli sig själv.

Konsekvenserna är ännu oöverblickbara. Ekonomiskt såväl som politiskt. Skolpedagogiskt såväl som för folkbildningen. När massan uppsplittras i specialiserade kollektiv.

Där varje individ som ingår i flera sammanhang blir en intressant förmedlare mellan olika sfärer. En delare i bemärkelsen en som deltar genom att dela med sig.

Och där det kan uppstå en rikhaltig flora av engagerade utgivare, distributörer och folkbildare som tillvaratar vanligt folks betalningsvilja.

För den som känner sig delaktig vill ju inte smita från notan. Den förströdde däremot…

Bibliografi
Den nya tekniken har resulterat i minst fyra nyutkomna böcker som är så fulla av intelligens och kreativitet att man blir hoppfull inför framtiden.

Konvergenskulturen
Författare: Henry Jenkins.
Översättare: Per Sjödén.
Förlag: Daidalos.

En katalog över den politiskt relevanta kreativitet som världen över satts igång tack vare de nya medias möjligheter. Slutorden är värda att citera:

”Konsumenterna kommer att få större makt i konvergenskulturen – men bara om de inser att de har den makten och använder den både som konsumenter och som medborgare, alltså som fullvärdiga deltagare i vår kultur.”

6 miljoner sätt att jaga en älg på. En berättelse om musikindustrins uppgång och eventuella fall
Författare: Tony Ernst.
Förlag: Reverb.

Grundläggande frågor av både privat och övergripande slag ställs till ett stort gäng personer inom musikbranschen och besläktade fält. Resultatet är en hyperintelligent inblick i de rådande villkoren ur många olika perspektiv, kompletterat med Ernsts egna kloka funderingar. Bildande och inspirerande.

Allt mitt är ditt. Fildelning, upphovsrätt och försörjning.
Författare: Johan Söderberg.
Förlag: Atlas.

En sensationellt bra genomgång av det immateriella arbetets vilkor, ofta ur direkt fackligt perspektiv, men samtidigt hoppfull inför framtiden. Utopi av bästa märke! Slutorden är värda att citera:

”Bortom immaterialrätten hägrar en värld där var och en fiskar på förmiddagen och gör litteraturkritik på kvällen, utan att bli varken fiskare eller kulturarbetare.”


Piraterna. De svenska fildelarna som plundrade Hollywood.
Författare: Anders Rydell och Sam Sundberg.
Förlag: Ordfront.

Ett mer traditionellt reportage som i väl hög grad ersatt analys med spänningsinslag, men som har ett stort värde tack vare de lättillgängliga historiska tillbakablickarna och de pedagogiska tekniska resonemangen.


”Konstverket i reproduktionsåldern.”
Essä i boken Bild och dialektik.
Författare: Walter Benjamin.
Översättning: Carl-Henning Wijkmark.
Förlag: Cavefors och Symposion (har kommit i flera upplagor sen 1969)