Feldt tror på fler underbara nätter

Kjell-Olof Feldt tror på fler underbara nätter. 1981 gjorde han upp med Fälldin-regeringens budgetminister Rolf Wirtén (FP) om skatterna. Resultatet blev sänkt inkomstskatt och sänkt marginalskatt. Uppgörelsen förhandlades fram under natten till den 24 april. På morgonen undrade en journalist hur natten hade varit. – Underbar, svarade Rolf Wirthén. Och därmed hade skatteuppgörelsen fått ett namn.

Trots motsättningar om skattepolitiken tror Kjell-Olof Feldt på större enighet. I en rapport till regeringens globaliseringsråd beskriver han ett skattesystem som kan ses som en kompromiss mellan blocken.

– Jag tror inte att skatter kan tas bort från det politiska slagfältet, men jag hoppas man kan enas om vissa grundstrukturer, säger den före detta finansministern.

Alliansen har sänkt skatteuttaget med fyra procentenheter under sin tid vid makten. Feldt utgår från att skatten inte bör sänkas mer – men vill samtidigt inte höja den.

Boxmodellen
Den största förändringen rör kapitalskatten. Kjell-Olof Feldt introducerar ett system hämtat från Nederländerna, kallat boxmodellen.

Enligt boxmodellen lägger varje hushåll vid årets slut ihop alla finansiella tillgångar och drar ifrån skulderna.

På slutresultatet beräknas 4 procent som en schablonmässig värdestegring. (I Sverige är 3 procent mer rimligt, enligt Feldt). På denna värdestegring betalar hushållen 30 procents skatt.

Boxmodellen ersätter alla andra former av kapitalskatt och reavinstsskatt.

Saknar fastighetsskatten
Kjell-Olof Feldt kritiserar också att fastighetsskatten togs bort.

– Den var väl utformad och även regeringens eget finanspolitiska råd tycker att den nuvarande konstruktionen är dålig.

Men att återinföra förmögenhetsskatten är inte realistiskt, anser Kjell-Olof Feldt, i stället vill han se en ny arvsskatt:

– Vi bör införa en kvarlåtenskapsskatt. Få västländer har i dag kvar förmögenhetsskatten. Men det är bara Österrike och Sverige som inte har någon arvsskatt.

Tröskeleffekter
Kjell-Olof Feldt vill också ta bort ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften, som gör att arbetsgivare bara betalar halv avgift för anställda mellan 19 och 25 år.

– Det enda man har skapat med konstruktionen är stora tröskeleffekter när en anställd fyller 26 år. Och det är en gåta hur regeringen tror att det ökar produktiviteten.

I stället vill Kjell-Olof Feldt ha en generell sänkning av arbetsgivaravgiften, eller, i andra hand, en sänkning av arbetsgivaravgiften för småföretag.

Mischmasch
Inkomstskatten då? Kjell-Olof Feldt vill hålla nere skatten på arbete men är kritisk till jobbskatteavdraget eftersom drivkraften för att få folk att jobba mer är så otydlig.

Han vill också se ett enhetligt grundavdrag och en enhetlig statlig skatt på 18 procent ovan brytpunkten, vilket kraftigt skulle sänka marginalskatten.

Momsen har blivit ett mischmasch av politiska och andra hänsyn, enligt Kjell-Olof Feldt, och han vill ta flera steg tillbaka mot en enhetlig momssats.

Westerlund vill ha balans
LO:s chefekonom Lena Westerlund är avvaktande positiv till vissa punkter i förslaget till regeringens globaliseringsråd.

– Till exempel är fastighetsskatten för bedrövlig med oerhört skeva fördelningseffekter. Där har Kjell-Olof Feldt en del bra förslag.

– Och vi kan kanske diskutera en kvarlåtenskapsskatt, men det måste göras i ett helhetsgrepp över hela skattesystemet.

Det som är viktigast, enligt Lena Westerlund, är att åter få en balans mellan skatterna.

–  I dag har Sverige blivit ett skatteparadis där vi har sänkt kapitalskatter relativt skatten på arbete.

Dynamiska effekter?
Grundfrågan då, räcker verkligen skatten till den välfärd vi vill ha efter alliansens sänkningar?

Nej, Kjell-Olof Feldt tror inte det. Lena Westerlund säger:

– Politikerna låtsas att man kan få samma välfärd för fyra procent lägre skatteuttag. I stället borde man vara ärlig och säga ”Vi får vad vi betalar för” Och där måste alla vara med och betala, inte bara de som arbetar – utan också de som har tillgångar.

FAKTA / Inte populär hos LO
Kjell-Olof Feldt, 78 år, var socialdemokratisk handelsminister 1970 till 1975, statsråd i finansdepartementet 1975 till 1976 samt finansminister 1982 till 1990.
Som finansminister på 1980-talet drev han linjen att inflationstakten skulle begränsas med låga löneavtal och återhållsamhet i de offentliga utgifterna. Det var inte populärt i LO-ledningen.
Och när resterna av LO:s idé om löntagarfonder 1983 debatterades i riksdagen avslöjade en pressfotograf Kjell-Olof Feldt med att författa följande dikt:
”Löntagarfonder är ett jävla skit
Men nu har vi baxat dem ända hit”