/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt 2009/jorgenfrankarneulf0709.jpg
De sliter med Ohms lag. Jörgen Quarfordt och Frank-Arne Wallin får hjälp av läraren Ulf Svensson. Det är den andra skoldagen och Ulf Svensson bygger upp utbildningen från grunden.
 

Rektorn för komvux i Arvika fick ett tydligt uppdrag: Ta reda på vilka utbildningar som behövs, starta så många som möjligt – och bry dig inte om vad det kostar.

Det var i mitten på december. En månad senare kunde Industriskolan ta emot sina första elever.

Industriskolan i Arvika är den enda i sitt slag. Ingen annanstans i landet har kommun och företag samarbetat för att så snabbt få igång vettiga utbildningar för uppsagda.

– Vi sätter igång så får det lösa sig efter hand, säger Christina Nordin, rektor för komvux och den som fick uppdraget.

Osäker finansiering
Industriskolan är än så länge ett slags kommunal vuxenutbildning. Christina Nordin försöker få in även kvalificerade yrkesutbildningar (KY) samt högskolestudier. Och än är väl inte finansieringen av skolan helt stabil.

Det finns inte heller någon lösning på vilken ersättning de uppsagda ska leva på när deras anställning har upphört och de fortsätter att studera.

LO-Tidningen är med den andra dagen för 36 elever på kursen i organisation och ledarskap. Det är mycket skratt och glad stämning.

De andra säger att Magnus Nytomt pratar mest. Själv säger han att han kanske ska starta eget och köra skogsmaskiner.

Lina Mattisson från detaljmonteringen har sökt jobb, men hon vill inte tala om vilket jobb hon försöker få.

– Det här är jättebra – att få gå kurs med lön. Och kursen kan vi ha nytta av i alla slags jobb, säger hon.
Lisette Storm tycker det är skönt att komma från jobbet. Irritationen är stor där. Många har inget att göra och bara väntar på att få sluta.

Avlönade
Redan under Industriskolans två första veckor har nästan 100 av de uppsagda på Volvo Construction Equipment börjat någon kurs.

De är än så länge anställda av Volvo och har lön. Och för att de ska kunna delta i undervisningen måste företaget gå med på det. Det måste passa in i produktionen, och det gör det svårare för dem som arbetar på monteringen att studera.

Åtta elever på elutbildningen får lära sig den teoretiska delen för begränsad elbehörighet, som innebär att de som gått kursen och gjort praktik ska kunna flytta vägguttag och flytta elmotorer.

De sliter med Ohms lag och repetition av matematik. Jan-Inge Andersson tänker att han ska ha nytta av elkursen hemma i huset. Han har varit föräldraledig och hade gärna gått tillbaka till jobbet några månader: Det känns som ett slag i ansiktet att lämna in kläderna och nycklarna.

Trots det tycker han att Volvo gör rätt. Uppsägningarna är nödvändiga för att företaget ska överleva. Men helst av allt vill han komma tillbaka till Volvo.

Stressigt
För läraren Ulf Svensson, som bygger upp elutbildningen från grunden, är det stressiga veckor. Senast jobbade han med bygget av ett gasraffinaderi utanför Alexandria i Egypten.

– Än är Industriskolan diffus i formerna. Jag tycker det är bäst om den utformas efter näringslivets behov, säger han.

Grundidén kommer från Volvo i Arvika. Den har utvecklats tillsammans med kommunen och fackföreningar. Men Arvikas socialdemokratiska kommunalråd Claes Pettersson är drivande bakom Industriskolan. Han säger att alla partier i kommunen står bakom den snabba satsningen.

– Vi startade Industriskolan för att vi bedömde läget som akut. Det är så viktigt att få igång positiva tankegångar i kommunen. Folk måste kunna se mål och det kan vara utbildning, säger kommunalrådet.

Stöd efterlyses
Han är kritisk mot regeringen, som han tycker inte gör något, men han förutsätter att staten kommer ge pengar till skolan. Det största problemet är dock enligt honom försörjningen för eleverna på Industriskolan när de sagts upp från sina anställningar. Än finns ingen lösning på det.

Linda Thomassen, Volvos personalchef i Arvika, säger att företaget backar upp Industriskolan för ha kvar kompetent personal i trakten och möjligheter att återanställa när försäljningen vänder upp. Men hon efterlyser också något slags stöd till dem som studerar.

– De måste kunna leva. Om de måste ta lån så kanske det inte är lika lätt att delta i undervisningen. Utbildning tjänar både individen och samhället på, säger hon.

FAKTA / Industriskolans kurser
De flesta som börjat på Industriskolan läser praktiska kurser som el-, dator- och ledarskapskunskap eller utbildning till truckförare eller CNC-operatör samt kurser i entreprenörskap och småföretagande.
En del läser teoretiska ämnen som matematik, svenska, engelska, psykologi och kommunikation.

Läs också: Artikeln "Regeringens utbildningssatsning döms ut" 2009-02-13

Läs också:
Artikeln "De ska söka jobben som inte finns" 2009-01-29

Läs också: Artikeln "Klubbordföranden: Det börjar bli socialt accepterat att skrävla" 2009-01-29

Läs också: Artikeln "Pappa köpte klappar medan han hade jobb" 2008-12-20

Läs också: Artikeln "Skillnader i stöd för uppsagda" 2008-12-19

Läs också: Artikeln "Industriskola väg tillbaka i Arvika" 2008-12-19

Läs också: Artikeln "Krisen slår mot Arvika kommun" 2008-12-11"

Läs också: Artikeln "Volvoarbetare stöttar varandra" 2008-12-09

Läs också: Artikeln "På några månader slog krisen till" 2008-11-28

Läs också: Artikeln "Livet förändras i krisens spår" 2008-11-21