/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt 2009/annchristinepersson0709.jpg
– Beskedet om den låga ersättningen kom ovanpå sjukdomen. Effekten kunde ha blivit att jag gått in i en depression. Det är så ologiskt. Jag har verkligen inte valt att bli sjuk och att förlora arbetet, säger Ann-Christin Persson.
 

Ann-Christin Persson lydde läkarens råd och jobbade så mycket hon kunde efter sitt diskbråck. När hon sedan blev arbetslös gör deltidsarbetet att hon förlorar 46.500 kronor i a-kasseersättning – jämfört med om hon varit helt sjukskriven.

– Beskedet från a-kassan kom som en fullkomlig chock. Jag tappade all handlingskraft, kunde inte sova och tänkte bara på pengar. Ingen kan rätta till det här. Jag känner mig som en sämre medborgare och jag känner mig rättslös. Det känns inte som någon bryr sig, säger hon.

För två år sedan införde regeringen nya regler som innebär att sjukfrånvaro kan minska a-kassersättningen. Det gäller den som är delvis sjukskriven och jobbar minst 80 timmar per månad. Heltidssjuka drabbas inte.

"Stötande"
A-kassornas samorganisation (SO) har reagerat på de nya reglerna.

– Det är stötande. Hon arbetar på inrådan av försäkringskassan. Nu straffas hon för att hon har arbetat. För henne hade det varit bättre att stanna hemma under sjukdomen. Det är ingen lyckad signal, säger Anders Wickander, utredare på SO.

Ann-Christin Persson betonar att hon inte vill hänga ut någon på facket, hos försäkringskassan, hos a-kassan eller sin läkare. Alla har varit trevliga och stöttat henne. De har bara följt reglerna. Det är beslutsfattarna hon vänder sig mot.

– Varken jag, facket eller försäkringskassan kände till de nya reglerna för a-kassan. Beskedet om den låga ersättningen kom ovanpå sjukdomen. Effekten kunde ha blivit att jag gått in i en depression. Det är så ologiskt. Jag har verkligen inte valt att bli sjuk och att förlora arbetet.

Slitigt jobb
Under några av månaderna jobbade hon 80 timmar och en kvart. Hon konstaterar att hon skulle tjäna på att ta tjänstledigt en timme den månaden. Och om hon aldrig hade satt igång att arbeta deltid skulle hon ha fått en betydligt högre a-kasseersättning.

Ann-Christin Persson hade heltidsjobb i en livsmedelsbutik i Landskrona. Tidigare arbetade hon i hemtjänsten. Båda jobben slet på kroppen – och hon fick diskbråck. Under tre månader kunde hon bara jobba 25 procent av tiden, men senare klarade hon halvtid. Läkaren uppmuntrade henne vänligt.

I somras sades hon upp på grund av arbetsbrist i butiken. Nu lever hon och hennes studerande son på 8.600 kronor i månaden.

– Vi äter inte oxfilé. Jag känner mig lurad. Jag har alltid försökt klara mig själv. Jag har inte en rimlig chans att få ekonomin att gå ihop. Pengarna räcker bara till det allra mest nödvändiga.

Arbetssugen
Själv vill hon mest lyfta fram att hon är frisk nu och att hon vill ha ett arbete. Det skulle dock inte fungera med ett fysiskt ansträngande arbete.

Regeringen håller på att ändra reglerna så att ersättningar från försäkringskassan ska räknas in i underlaget för arbetslöshetsersättning. Tanken är att förändringarna ska genomföras i sommar.

Anders Wickander tycker att alla som nu får låg a-kasseersättning till följd av sjukdom, föräldraledigt eller vård av barn ska överklaga a-kassans beslut så att de har ett pågående ärende när de nya reglerna kommer.

Kraftig sänkning
Före 2007 utgick a-kassorna från den arbetslösas tidigare inkomst enligt anställningskontraktet – sjukfrånvaro, föräldraledighet eller ledighet för fackliga och politiska uppdrag sänkte inte a-kassan.

Efter ändringen sjönk den genomsnittliga utbetalda dagpenningen kraftigt: från 621 kronor om dagen 2006 till 555 kronor året därpå.

FAKTA / Så mycket förlorar hon
Ann-Christin Persson är med i Handels, som har en inkomstförsäkring för de första 100 dagarnas arbetslöshet. Den utgår dock från den dagsförtjänst som a-kassan räknat fram.
Med de gamla reglerna skulle hennes a-kassa ha beräknats på månadslönen 20.900 kronor och hon skulle ha fått 760 kronor per dag i 100 dagar, 680 kronor i ytterligare 100 dagar samt 665 kronor de sista 100 dagarna i a-kasseperioden. Sammanlagt 210.500 kronor.
Nu får hon 570 kronor i 200 dagar och 500 kronor de sista 100 dagarna. 164.000 kronor för hela a-kasseperioden.
Skillnaden är 46.500 kronor.