Lärarfacken varnar för överetablering av friskolor

Lärarfackens ordföranden Metta Fjelkner och Eva-Lis Sirén kräver att friskolor och kommunala skolor ska få lika villkor.

Antalet elever på gymnasiet minskar. Samtidigt ökar konkurrens mellan skolorna.  Det kan göra undervisningen sämre, varnar lärarfacken.
– Vi kommer att få en överetablering av skolor och risken är att det leder till sämre kvalitet, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.

De kommande sju åren minskar antalet gymnasieelever med en fjärdedel. Hösten 2016 behövs 100.000 färre gymnasieplatser än i dag. Men utvecklingen går åt andra hållet.

Fler skolor
Intresset för att starta friskolor är fortfarande rekordstort.  Förra året fick Skolinspektionen in ansökningar från 300 gymnasieskolor som ville starta sammanlagt 700 utbildningar.

– Räkneverket går inte ihop. Det är inte vettigt att fler skolor slåss om färre elever, säger Metta Fjelkner, ordförande för Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund (LR).

LR vill att regeringen inför ett tillfälligt stopp för nya friskolor för att utreda skolsystemet.

– Det finns en rad olika skolformer och det är rimligt att se över vad det innebär för eleverna och hur man får ut det mesta möjliga av skattepengarna, säger Metta Fjelkner.

Lika villkor
Även tjänstemannafacket Lärarförbundet vill ha färre nya friskolor.

– Om inte tillståndsgivningen skärps riskerar vi att få sämre kvalitet både i fristående skolor, som får starta för lätt, och i den kommunala skolan där elevunderlaget minskar, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Lärarfacken kräver också att friskolor och kommunala skolor ska få lika villkor, krav och möjligheter i det förslag till ny skollag som regeringen ska presentera i vår. 

Större kostnader för kommunala skolor
I dag betalar kommunerna lika mycket för varje elev i friskolor som den genomsnittliga kostnaden för utbildning i egen regi. Men kommunala skolor har ofta större kostnader för stora lokaler, egna idrottsanläggningar och annat som kostar pengar oavsett elevantal.

Kommunernas grundskolor måste också ha beredskap att ta emot samtliga friskoleelever om en friskola skulle gå i konkurs. Gymnasieelever behöver inte få plats omedelbart, men kommunen har ändå ett övergripande ansvar.

– Den kommunala skolan måste ständigt stå med en viss överkapacitet och det måste systemet ta hänsyn till, säger Eva-Lis Sirén.

Mer marknadsföring
Frågan är extra aktuell när elevantalet minskar och många skolor riskerar att slås ut.

Överetableringen leder till att konkurrensen mellan skolorna ökar. Allt mer pengar läggs på marknadsföring, även av kommunala skolor. En del friskolor går längre och lovar eleverna bärbara datorer, resor och körkortsutbildningar.

– Det lockas i dag med mängder av erbjudanden som inte är seriösa och pengarna som tas till det borde ha gått till utbildning, säger Eva-Lis Sirén.

"Stötande med utdelning"
Lärarfacken är också kritiska till att friskolornas pengar kan delas ut som vinst. Fem av sex friskolor som drivs som aktiebolag går med vinst, enligt en granskning SVT: s Rapport presenterade i höstas. Vart tredje skolbolag delar ut delar av vinsten till aktieägarna.

– Det känns stötande att man låter pengar som är avsedda till god utbildning gå raka vägen ner i ägarnas fickor, säger Eva-Lis Sirén.

FAKTA / Lägre lärartäthet men högre betyg

• Det finns runt 900 gymnasieskolor, 40 procent är fristående.
• Frigymnasium är vanligast i Stockholm, Göteborg och Malmö. 
• 17 procent av eleverna gick förra året i en fristående gymnasieskola.
• Andelen behöriga lärare är lägre i fristående gymnasium än i kommunala: 53 procent mot 78.
• Lärartätheten är också lägre: med 6,7 lärare per 100 elever mot 8,4.
• Betygen är högre i friskolor. Genomsnittspoängen för elever med slutbetyg var 14,3 förra läsåret. I kommunala gymnasieskolor var den 14,0.
• Andelen elever som gick igenom hela utbildningen och fick slutbetyg var dock högre i de kommunala skolorna.

Källa: Skolverket