Ljusa utsikter för blivande byggare

Tidiga morgnar är inget problem för Christoffer Palm, Kevin Andersson, Petra Nyberg, Mattias Schierman och Jimmy Fridén. De räknar med att tjäna egna pengar redan i sommar. ”Det är därför man väljer byggprogrammet, inte för att läsa vidare.”

REPORTAGET Händerna är nerkörda i blåbyxornas största fickor när Christoffer Palm och Jimmy Fridén kliver in i receptionen på Kista gymnasium i norra Stockholm. Gången är lite bredbent, handslaget självsäkert. Hela kroppen tycks säga: ”Här kommer en betongarbetare. Det är okej om du är avundsjuk.”

– När jag kom ut på praktiken hade de beställt jacka, tröja och byxor åt mig, säger Jimmy Fridén. Då chefen fick veta att jaag inte hade egen najtång fick jag en direkt. Det är inte en vanlig tång, den kan kosta 700.

Flera blivande byggare släntrar in.

– Jag får skapa med händerna, se något växa fram. Och jag får ta mer och mer ansvar, säger Mattias Schierman, som känner hur han växer in i snickaryrket steg för steg.

"Manligt yrke"
Lika nöjda är klasskompisarna på byggprogrammet, som på några år blivit ett av de mest sökta på gymnasiet: Christoffer Palm, som valde byggbranschen för att få ”ett manligt yrke” där han kan ta i med kroppen. Petra Nyberg, som är säker på att det finns gott om jobb för plattsättare. Och Kevin Andersson, som överraskade sina föräldrar med sitt yrkesval och blir den förste snickaren i släkten.

Att det finns förebilder bland släkt och vänner är annars vanligt bland dem som väljer ett yrke i byggbranschen. En annan gemensam nämnare brukar vara viljan att arbeta praktiskt – inte sitta bakom ett skrivbord.

– Skriv ”skoltrött”, det räcker, svarar Christoffer Palm på frågan om varför han och de andra valde byggprogrammet.

Viktigt passa tider
Men han tar snabbt tillbaka. De som valde ”bygg” för att de ville ha ett slappt gymnasieprogram är till stor del de som har hoppat av utbildningen.

– Att passa tider är det viktigaste som finns på ett bygge, säger Jimmy Fridén. Jag steg upp tio över fyra varje morgon under praktiken och kom hem fem eller halv sex om kvällarna.

– Jag skulle inte våga komma för sent, säger Christoffer Palm. Jag skulle hellre ta en taxi. Allvarligt.

Populär praktik
Eleverna öser beröm över lärarna på skolan – men det är praktiken som har givit dem mest. Undantag finns, men de flesta byggföretag är måna om sina praktikanter.

– Chefen ringer även nu när jag är tillbaka på skolan och frågar hur det går, om jag får godkänt i alla ämnen, säger Kevin Andersson.

Eleverna svarar med att ”sköta sig”. Det betyder att passa tider och göra det man ska. Men också att hänga med när företaget spelar bowling, möter en annan firma i korpfotboll eller bjuder på jullunch. Det är ett sätt att visa intresse för företaget – och hålla dörren öppen för jobb efter skolan.

Lärlingsplatser hägrar
Till gymnasieavslutningen i vår ska klassen hyra ett flak. Kanske blir det en kryssning dessförinnan.

Sedan väntar arbete som lärling. Egna pengar. Och slutligen, efter ytterligare två år: yrkesbevis och full lön.

När byggkonjunkturen vände nedåt i höstas riskerade en del byggelever i Stockholm att stå utan lärlingsplats. Men eleverna vid Kista gymnasium, som har sett klasskamrater hoppa av för att de redan fått arbete, är inte oroliga. Vare sig för lärlingsplats eller framtida jobb.

– Det kan inte vara lågkonjunktur resten av livet, resonerar Petra Nyberg.

– Jobb kommer vi få, säger Christoffer Palm. Det var därför vi valde det här.