KOMMENTAR. Snart är det dags. 1974 års kulturpolitik ska ersättas med nånting billigare. SSU:s utmärkta tidskrift Tvärdrag ger ut ett tufft temanummer om vad arbetarrörelsen skulle kunna göra men inte gör. America Vera-Zavala analyserar i ett gruppsamtal:

"utan att tänka på det beter man sig som det man kritiserar nyliberalerna för. När det är kris stramar man åt istället för att vara mer aktiva."

Gunnar Svensson
Skuggutredningen får också gott om utrymme. Men det värdefullaste bidraget är när den mångårige statssekreteraren i Kulturdepartementet Gunnar Svensson tar fram overheadapparaten och förklarar vad 1974 års kulturpolitik handlade om. Hur föga styrande den var. Och att målet var jämlikhet.

"Kulturen tillgodoser ett upplevelse-, uttrycks- och kontaktbehov och är ett redskap för att utforska verkligheten och kritiskt granska samhället. Den gör det möjligt för den enskilde att bättre förstå och förändra sin livssituation."

Bengt Göransson
Före detta kulturministern Bengt Göransson passar också på i dessa yttersta dagar att dela med sig av sina erfarenheter. I en artikel i Dagens Nyheter den 4 februari finns så gott om syrliga formuleringar att den bara kan rekommenderas i sin helhet (se länk nedan):

"Utredningen tycks vilja skrota kommersialismmålet till förmån för ett som betonar kulturens roll för och på marknaden. Det är en händelse som ser ut som frånvaro av tankar."

Det där är ju en springande punkt. Poängen är inte en allmän ideologisk kritik av kommersialismen utan att den direkt hotar kulturens förklarings- och förändringskraft. Göransson förtydligar:

"Det är den kommersiella konkurrensens – liksom all annan konkurrens – egenskap att likforma som påtalas och som behöver kompletterande insatser."

Urartning
Men den kanske tyngsta poängen i Göranssons analys är hans kritik av själva utredningsväsendets förfall. En utredning är inte längre en långdragen process för att samla kunskap och skapa bred politisk enighet inför det framtida arbetet.

Som om ett administrationstänkande har blivit huvudsaken.

Reformvilja
Nostalgiskt kan man se motsatsen i Gunnar Svenssons inledande anmärkning till de kulturpolitiska mål som ställs upp i "gamla sjuttifyran".

"Målen har kritiserats för att de är alldeles för allmänt hållna. Mer konkreta mål skulle ha underlättat en utvärdering av de kulturpolitiska insatserna, har många ansett. Målformuleringarna var aldrig tänkta att fungera i det slags mål- och resultatstyrningsprocess som sedermera blivit ett ideal. De har mer karaktären av programförklaringar. De är allmänt hållna men ger en tydlig bild av regeringens kulturpolitiska syn och reformvilja."

Det är som poesi. Politik som inte styr. Men som vill skapa förutsättningarna för förklaring och förändring.

Läs också: Bengt Göransson i Dagens Nyheter den 4/2 2009: "Verkningslös idéskiss".

Läs också: Inbjudan till samtal på ABF den 16/2 kl 12-13 utifrån Tvärdrags nya nummer, med bland andra Gunnar Svensson och Stina Oscarson.