Euron varken vinst eller förlust

Vinster och förluster med att stå utanför EMU har i stort sett vägt upp varandra under de tio år euron funnits. Det är slutsatsen i en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Rapporten är en genomgång av hur det har varit att stå utanför EMU. Besannades alla farhågor om ”straffränta” och minskad handel? Eller vann vi på utanförskapet?

Något entydigt svar ges dock inte.

– Krisen blir ett prov, så om två år vet vi mer, säger professor Steinar Holden från Oslo universitet.

Utjämnare
I rapporten jämförs de tre utanförländerna, Sverige, Danmark och Storbritannien, med euroområdet inom en rad områden, som lönebildning och arbetsmarknad.

– Restriktionerna mot lönebildningen är hårdare inom euroområdet, åtminstone på lång sikt, men lönebildningen har ändå fungerat bra även i utanförländerna, säger Steinar Holden.

Och arbetsmarknadens funktionssätt har i flera fall förbättrats mer i utanförländerna än i euro-länderna, konstaterar han.

När det gäller finanspolitiken konstaterar rapporten att de automatiska stabilisatorerna, alltså system som a-kassa och andra välfärdssystem – som nu är under hård debatt i Sverige – fungerat mycket bra som utjämnare av konjunkturen.

– Men det gäller i samma utsträckning vare sig länderna varit med i EMU eller inte, säger professor Antonio Fatás från institutet Insead i Paris.

Mindre svängningar
Han ser att utanförländerna har klarat sig något bättre från att bli procykliska i sin finanspolitik, det vill säga att inte förstärka nedgångar i ekonomin eller orsaka överhettning i uppgångar, och att Sverige och Danmark haft betydligt större överskott i sina statsbudgetar än EMU-snittet.

– Men slutsatsen måste bli att EMU i stort inte har medfört någon större skillnad för finanspolitiken. Det är och förbli en nationell angelägenhet, säger Antonio Fatás.

När det gäller penningpolitiken, alltså den politik som centralbankerna har ansvar för när de höjer och sänker styrräntan för att kontrollera inflationen, har EMU-länderna lyckats mycket bra med att få ned inflationen, konstaterar professor Charles Wyplosz från Graduate Institute of International Studies i Genève.

Men någon stor skillnad gentemot Sverige finns inte.

Ingen högre ränta
Inför EMU-omröstningen framhöll en del att Sverige skulle få betala en högre ränta genom att stå utanför EMU och finansminister Bosse Ringholm figurerade på affischer där han varnade för denna högre ränta om vi står utanför EMU.

Men så blev det inte, konstaterar rapporten.

Riksbankens styrränta ligger mycket nära den ränta som under åren har satts av Europeiska centralbanken.

Detsamma gäller bankernas internränta och den tioåriga markandsräntan där Sverige och Danmark nästan helt följt motsvarande räntor inom EMU, konstaterar professor Tullio Jappelli vid Neapels universitet, medan Storbritannien legat något högre.

Bäst i klassen
Inte heller det politiska inflytandet har minskat.

– Utanförländerna har naturligtvis inget inflytande över penningpolitiken, men i övriga frågor har varken Danmark eller Sverige mist inflytande, nästan tvärtom har man velat framstå som bäst i klassen, säger Steinar Holden.

Det gäller inte Storbritannien men de verkar inte heller ha den ambitionen, enligt Steinar Holden.
Inom handeln märks dock en skillnad till EMU-ländernas favör.

– Handeln mellan euro-länderna ökade kraftigt åren efter att EMU bildades och siffrorna har hållit sig kvar på denna höga nivå, säger Harry Flam, professor vid Stockholms universitet.

Ökande handel
Handeln mellan euro-länderna och utanförländerna också har ökat, om än inte lika mycket.

– Det är lite förvånande. Det naturliga vore att den hade minskat när handeln mellan EMU-länderna ökade, säger han.

Ett problem med handelssiffrorna är att man inte vet vad som skulle ha hänt om inte euron hade införts.

– Kanske var det just de länder som hade en samordnad ekonomi som bildade EMU, och kanske just dessa länder skulle ha ökat sin interna handel ändå.

Ingen tydlig bild
Alla siffror pekar inte heller i samma riktning. Direktinvesteringarna har inte varit större mellan EMU-länder än mellan EMU-länder och utanförländerna.

Ökningen i den interna handeln gäller dock alla EMU-länder utom Portugal och Harry Flam ser det ändå som ganska säkerställt att euron de facto har betytt en ökning av handeln mellan EMU-länderna.

Kan då studierna av eurons första tio år ge en hänvisning till om de tre utanförländerna borde ha varit med i eurosamarbetet eller inte?

Rapporten kommer fram till att Danmark klart skulle ha tjänat på att vara med i EMU, medan det för Sverige och Storbritannien inte utkristalliserar sig någon tydlig bild.

Fri valuta gynnsamt
Inför framtiden kan det vara gynnsamt att gå med om EMU-ekonomierna blir mer samordnade, men samtidigt är den fria valutan nu gynnsam för svensk export.

– Visst kan det se bra ut i dag med en fallande krona men krisen är inte över än, säger professor Charles Wyplosz.

– Om tre eller sex månader kanske den svenska kronan i stället ökar mycket snabbt i värde, och då blir det inte lika gynnsamt för svensk exportsektor.

Steinar Holden vill avvakta.

– Krisen blir en bra test på hur det är att vara en del av eurosamarbetet och krisen blir också en bra test på hur det är att stå utanför, så om två år vet vi mer, säger han.

FAKTA / EU, EMU och euro
EU har byggt upp sitt valutasamarbete genom EMU, Europeiska monetära unionen, i flera steg:
• Först underlättades kapitalrörelser mellan länderna.
• En europeisk centralbank skapades.
• Den gemensamma valutan infördes den 1 januari 1999 när växelkurserna låstes.
• Tre år senare infördes euron också som sedlar och mynt.
Medlemskap i EMU är obligatoriskt för EU-länderna när de har klarat de hårda villkoren för att gå med. Storbritannien
och Danmark tillåts dock stå utanför. Sverige har inget formellt undantag, men sade nej till euron i en folkomröstning 2003.