Det nya billiga livet blev dyrt
Full av förväntan stängde han dörren till lägenheten i Gårdsten och sitt tidigare liv. Möbler väntade redan i en topprenoverad trea i utkanten av Gent i Belgien. Ett tv-team följde hans sista steg i Sverige, på väg mot en ny start.
Tor-Leif Olsson, som då var 37 år, och tolv andra arbetare från Volvo i Göteborg blev utlänningar i januari 1997. De följde med när Volvo Penta flyttade delar av sin verksamhet till belgiska Gent och deras flytt skildrades i en populär dokumentärserie på tv.
– Det var ett stort steg att lämna Sverige, men jag lockades av att få prova något nytt. Jag ville lära mig språk och få närmare till Europa eftersom jag gillar att resa. Sedan hade jag inte någon familj som höll mig kvar, säger Tor-Leif Olsson.
Hårdare jobb
Tolv år har gått och han bor fortfarande kvar i trean på Oscar-Colbrandt Straat, mittemellan Gents centrum och Volvo Lastvagnars reservdelslager. Där jobbar han tvåskift och med att ta emot och packa om lastbilsdelar.
– Jobbet är mycket besvärligare och tyngre här än i Sverige. Man får jobba längre och hårdare för att nå samma resultat, säger han och sjunker ner i en stor skinnfåtölj i sitt aprikosa vardagsrum, där dörrar och dörrkarmar har samma pastelliga färg som väggarna.
I det vardagsrummet tillbringar han den mesta av sin lediga tid.
– Det blir mycket tv-tittande, och jag är ute en del på internet säger han, och nickar mot datorn i hörnet.
Chattar med Sverige
Han chattar med släkt och vänner i Sverige, och håller koll på de svenska nyheterna. Ibland blir det lite spel också, om ekonomin tillåter.
På helgerna träffar han en annan emigrant, Cent Bergman, som också flyttade med från Göteborg. Ibland går de ut och tar en öl på någon av Gents alla pubar, eller reser i väg någonstans. På några timmar med bil tar de sig till Paris, England eller Tyskland och den nederländska gränsen ligger bara 20 minuter bort.
Euron fördyrade
I bokhyllan trängs souvenirmuggar med tryck från alla städer som Tor-Leif besökt.
– Förut åkte vi nånstans varje månad, men nu har det blivit så dyrt att leva här att vi inte har råd så ofta.
När Tor-Leif flyttade ner betalade han lägre hyra för sin stora trea än för tvåan han lämnade i Göteborg. Restaurangbesök var hälften så dyra som hemma. Det billiga livet var ett skäl till flytten, liksom möjligheten att gå i pension vid 55 års ålder.
Men efter att euron infördes har allt blivit dyrare. Nu kostar lägenheten nästan 8.000 kronor i månaden och det är svårt att få lönen, som är ungefär som i Sverige, att räcka till. Den lägsta pensionsåldern har höjts till 57, men det spelar mindre roll eftersom Tor-Leif ändå inte har råd att gå i pension så tidigt.
– Det enda som är billigare här är öl och tobak, men det kan man ju inte leva på. Jag röker inte ens.
Saknar den svenska naturen
Tor-Leif Olsson och Cent Bergman är de enda av svenskarna som blivit kvar i Gent.
– En dog i cancer, två har gått i pension och resten har flyttat tillbaka, berättar han medan vi tar en promenad i området, där smala tegelhus kantar gatorna.
Han pekar ut stamställen, som närbutiken på hörnet och bageriet med drive-through om man vill ha färskt bröd mitt i natten. Gent har blivit hemma, men Sverige har ändå en speciell plats i hans hjärta. Han saknar naturen, släkten, vännerna och ett mer aktivt liv.
Ensamt
I Göteborg tränade han ungdomslag och var domare i både fotboll och handboll. Han var också engagerad fackligt och politisk. I Belgien har det inte blivit något alls. I början var det svårt med språket, och sedan blev det inte av. Han har inte heller några belgiska vänner.
– Det är ensamt. Det är svårt att få kontakt med belgarna och komma in i gemenskapen, även på jobbet. Alla har redan sina vänner och familjer.
Även om han gillar läget i Europa, sin lägenhet och den vackra staden, funderar han ibland på att flytta tillbaka. Men han tror att det dröjer åtminstone fem eller tio år till.
– Jag har inte råd att flytta. När jag flyttade ner betalade Volvo allt. Och så har jag varken jobb eller lägenhet i Sverige.
Trots att det nya livet i Gent inte riktigt blev som han tänkt sig, ångrar han ändå inte att han tog chansen.
– Det har varit en nyttig erfarenhet. Man blir starkare som person av att prova på saker, och jag har lärt mig massor. Det gillar jag.
FAKTA / Slukar svenska deckare
Namn: Tor-Leif Olsson
Ålder: 49 år.
Bor: I Gent i Belgien.
Jobbar: På Volvo Lastvagnars reservdelslager.
Familj: Lever ensam, har släkt i Sverige.
Semestrar: Helgturer till städer i Europa och långsemestrar i Sverige.”Jag är i Sverige minst tre veckor på sommaren och så över jul förstås.”
Läser: Svenska deckare. ”Jag köper på mig så att det ska räcka ett halvår i taget.”
Lyssnar på: Allt från Beatles till dansband.
Tittar på: Sport.
Äter: ”Mest på jobbet. Lunchen är bra och kostar mindre 30 svenska kronor. Annars äter de så fruktansvärt mycket pommes frites här. Jag saknar kokt potatis.”
FAKTA / Tor-Leif Olssons tips inför utlandsjobb
- Förbered dig. Ta reda på hur jobbet, socialförsäkringar och regler fungerar i det nya landet.
- Lär dig språket. Det är nyckeln till allt.
- Kom igång med fritidssysselsättningar och satsa på att vara social och skaffa vänner i början då folk är öppna och nyfikna