Oroande likheter med 90-talskrisen

– Jag tycker att det är oroande att vi redan nu ser varsel i offentlig sektor, säger Ann-Christin Jans, forskare på Arbetsförmedlingen. Hon ser både likheter och skillnader mellan dagens kris och den stora jobbkris som rådde under 1990-talet.

Dagens kris påminner om 90-talskrisen. 450.000 personer varslades då om uppsägning, och andelen offentliganställda sjönk med en fjärdedel.
– Men i dag har staten mycket goda finanser, säger Ann-Christin Jans, forskare på Arbetsförmedlingen.

90-talskrisen blev mycket djup. Den tog lång tid att komma ur och bara 30-talskrisen kostade mer, har ekonomerna Thomas Hagberg och Lars Jonung konstaterat.

90-talet uppvisade seklets värsta sysselsättningskris: Arbetslösheten steg 1992 till 8,2 procent, och andelen sysselsatta sjönk från 83 procent av arbetskraften 1991 till 71 procent sex år senare.

Spår i den offentliga sektorn
90-talskrisen gav också tydliga spår i offentlig sektor, enligt en kommande genomgång från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. De offentliganställda minskade under fem år från 30 procent till 23, mätt som andel av alla som är mellan 20 och 64 år.

Sedan dess har andelen legat kvar på denna nivå.

Kommer då dagens kris, när den slår in över kommuner och landsting, att sätta igång en ny bantning av den offentliga sektorn?

– I dag har staten mycket goda finanser. Då hade vi stora offentliga budgetunderskott, säger forskaren Ann-Christin Jans på Arbetsförmedlingen.

– Men en annan skillnad är att vi nu har en mycket stor finansiell kris. Och jag tycker det är oroande att vi redan nu ser varsel i offentlig sektor.

Tre miljarder extra
Sveriges Kommuner och Landsting har redan bedömt att det behövs tre miljarder kronor extra under 2009 och åtta miljarder kronor extra under 2010 för att kommunerna ska klara sig från stora uppsägningar.

Men 90-talskrisen hade ett speciellt förlopp, och frågan är om krisen nu blir lika långvarig. Enligt en genomgång 2005 av professor Per Lundborg hade den tre huvudfaser.

1. Den internationella fasen, då hög kostnad för svensk industri och vikande efterfrågan i utlandet gjorde att svensk export rasade.

2. Under realräntefasen steg realräntan kraftigt. Här finns en stor skillnad mot i dag. Sverige hade då fast växelkurs och Riksbanken höjde räntan alltmer för att försvara växelkursen. Bostadspriserna rasade, bolånen blev skyhöga, inflationen föll och konsumtionen störtdök.
1992, efter att räntan varit så hög som 500 procent, gav Sverige upp sin fasta växelkurs. De offentliga finanserna var då urusla, arbetslösheten hög och Sverige gick då in i…

3. … budgetsaneringsfasen, där de offentliga finanserna gradvis förbättrades.

Uppsving åt debatten
Olika delar av arbetsmarknaden drabbades därmed av arbetslösheten under olika perioder. Enligt Per Lundborg är det sannolikt den viktigaste orsaken till att ganska få upplevde extremt lång arbetslöshetsperiod.

Ändå gav 90-talskrisen också ett uppsving åt den ständiga debatten om ersättningsnivåer.

I en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle skriver ekonomen Anders Forslund 2005 att en bidragande orsak till att krisen blev så långvarig på 90-talet kan vara att a-kassesystemet skapade långtidsarbetslösa och att kortare ersättningsperioder skulle ha kunnat få ut folk snabbare i arbetslivet.

Snarlika tankar har regeringen när den nu har sänkt ersättningsnivåerna.

Enligt LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren är det dock meningslöst att sänka nivåerna om det inte finns jobb.

– Låg ersättning är bara ett sätt att straffa människor om det saknas jobb, såvida man inte vill stimulera fram extrema låglönejobb, säger hon.