Företag ska under 2009 få skjuta upp skatten för maximalt två månader, och reglerna för undsättningslån till företag i fordonsindustrin är nu klara. Men fler krisåtgärder ville Anders Borg inte binda sig för under dagens pressträff.

Skatteuppskovet gäller alla Sveriges företag, men är främst riktat till småföretagen. Det enda kravet är att företaget inte förekommer hos Kronofogden.

För uppskovet får företaget betala en ränta på 8 procent fram till dess skulden betalas tillbaka.

– Räntan är satt så att uppskovet hjälper företag som har svårt att få lån i bank men samtidigt inte konkurrerar med bankernas krediter, säger finansminister Anders Borg.

Kostnad: halv miljard
Kostnaderna för förslaget, 500 miljoner kronor, uppkommer för de företag som går i konkurs och som därmed aldrig betalar tillbaka sitt uppskov.

Samtidigt presenterade regeringen formerna för statliga undsättningslån till fordonsindustrin.

Undsättningslånen kan sökas av företag med över en halv miljard kronor i omsättning som har en akut brist på pengar. Lånen administreras av Riksgälden och ansökningarna blir från den 15 februari sekretessbelagda.

Åtgärdspaket
Regeringen lägger i dag också fram det åtgärdspaket som tidigare släppts, där 8 miljarder kronor satsas på bland annat återinfört ROT-bidrag, satsningar på yrkesskolor och fler nystartsjobb, fler praktikplatser och satsningar på infrastruktur.

Anders Borg vill dock inte lova mer pengar till kommuner och landsting.

– De har redan fått ett kraftigt tillskott under 2008 och 2009 genom bland annat sänkta arbetsgivaravgifter. Vi får följa utvecklingen men jag vill inte medverka till en politik som äventyrar de offentliga finanserna, säger han.

Svagt underskott
Enligt regeringens prognos kommer krisen att minska skatteinkomsterna med 130 miljarder kronor, främst genom lägre inkomster från bolagsskatt och reavinstbeskattning.

Det innebär att de statliga finanserna hamnar på ett svagt underskott, men är i relation till krisens omfattning fortsatt starka.

Anders Borg vill heller inte lova ytterligare krissatsningar och lyfter fram länder som Grekland, Spanien, Irland och Portugal som varnande exempel. Dessa länder har sämre offentliga finanser än Sverige och betydligt högre räntor.

– Riskerna är stora med en alltför expansiv finanspolitik och vi vill inte göra som länder som bränner sitt krut. Då innebär ytterligare åtgärder i stället kraftigt höjda räntor, säger han.