Om du är arbetslös och har barn under 18 år blir du utförsäkrad från a-kassan först efter 450 dagar, istället för efter 300 dagar som alla andra. Om du är deltidsarbetslös och blir utförsäkrad redan efter 75 dagar, på grund av de missriktade specialregler som gäller vid deltidsarbetslöshet, har du rätt till en plats i jobb- och utvecklingsgarantin bara om du har barn under 18 år och dessutom är ensamstående.
Mitt bland alla andra försämringar i arbetslöshetsförsäkringen har inte det här uppmärksammats särskilt mycket. Samtidigt är det ett steg mot något som tidigare varit främmande för socialförsäkringssystemet i Sverige: behovsprövning! Socialförsäkringsreglerna har varit likadana för alla som uppfyllt kvalifikationskraven.
Samma principer för folk med ärvd förmögenhet som för dem som är helt beroende av en lön; samma beräkningar för ensamstående fyrabarnsföräldrar som för bekymmerslösa singlar. Tanken med generell välfärd är att det ska främja solidaritet, och stöd för välfärdspolitiken även bland relativt välbärgade.
Det är bara barnen man ska ta hänsyn till
I fråga om det här exemplet kan man dessutom undra varför just föräldrar till barn under 18 – rentav alla sådana föräldrar, i det ena fallet – ska gynnas framför alla andra arbetslösa. Särskilt med tanke på att barnfamiljers ekonomiska intressen redan tillgodoses på andra sätt, som genom allmänt barnbidrag.
Behovsprövning innebär att någon måste gå in och värdera de behov som olika kategorier av människor kan tänkas ha. Om det inte ska göras på ett alltför schematiskt och onyanserat sätt måste någon dessutom sitta och göra prövningar i varje enskilt fall; både integritetskränkande och dyrt.
När 450-dagarsregeln infördes motiverades den med att man, när det gäller föräldrar till barn under 18, ”kan behöva ta hänsyn till andra än den arbetssökande, särskilt när det gäller arbete på annan ort”.
Underförstått: man behöver inte ta hänsyn till den arbetssökande själv när det gäller att flytta, och bara när det gäller föräldrar finns det personer värda att ta hänsyn till i den arbetslösa personens omgivning.
Regeringen erkänner att de arbetslösa har fått det sämre
Det sistnämnda är uttryck för en rätt märklig syn på mänskliga relationer. En förälder som inte ens har någon kontakt med sitt barn slipper bli utförsäkrad på grund av risken att barnet påverkas negativt av en flytt, men inte någon som råkar vara barnlös oavsett hur många personer (inklusive barn) han eller hon är viktig för.
Och det förstnämnda är minst lika viktigt. De mer generösa reglerna för föräldrar, eller för ensamstående föräldrar, kan tolkas som ett erkännande av att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen helt enkelt innebär att arbetslösa får det sämre. Inte att det på något magiskt sätt blir enormt lätt att få jobb.
Hanna Pettersson
Doktorand i rättsvetenskap