Äldreboendedelegationen med Barbro Westerholm som ordförande vill ersätta floran av namn på äldreboenden som nu finns – 24 olika namn har delegationen hittat. Istället ska det handla om seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboenden.
Om kommunerna skapar trygghetsbostäder så kommer trycket på vård- och omsorgsboenden att minska, är tanken. Ändå kommer det att krävas en ökning med mellan 50 och 70 procent av sådana boenden fram till 2040, skriver delegationen.

Begreppet Trygghetsbostäder har funnits i debatten en tid. Med det menas bostäder för äldre som känner sig ensamma och otrygga och vill flytta till ett tryggare boende. Här ska man kunna äta tillsammans och det ska finnas utrymmen där man lätt kan delta i gemensamma aktiviteter. Det ska finnas trygghetslarm och lägenheterna ska vara anpassade för rörelsehindrade.
I huset ska det också finnas en anställd som har ansvar för de sociala aktiviteterna. Men för övrigt ska hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser fungera som för alla andra. Delegationen vill ha en särskild lag om trygghetsbostäder och statsbidrag till dem.
Trygghetsbostäderna ska överbrygga glappet mellan boende i vanlig lägenhet och vård- och omsorgsboende. Och en poäng är att ingen biståndsbedömare ska kopplas in, det ska räcka med att den gamla själv vill flytta till ett sådant boende.

Det är också så att kommunen ska ha ansvaret, men privata aktörer kan bygga och driva trygghetsbostäder. Här uppstår en ny marknad för de stora äldreomsorgsföretagen Attendo, Carema eller bostadsföretag.
Delegationen föreslår ett statligt bidrag på 650 miljoner kronor åren 2010 – 2014, som ska gå till personalkostnader i trygghetsbostäderna.

Delegationen vill också ha statsbidrag till annat, till exempel att installera hissar i de 50 000 trappuppgångar som saknar hiss. Det behövs också enklare saker som dörröppnare.
Nästan hälften av dem som var med i Äldreboendedelegationen ville att kommunerna ska vara skyldiga att skapa trygghetsbostäder. En av dem var riksdagsledamoten Eva Olofsson(v):
– Man ska ha möjlighet att flytta till trygghetsbostäder oavsett var man bor i Sverige. Det här är ett viktigt komplement. Och eftersom det går att skapa dessa bostäder på så många sätt kan det inte vara problem för någon kommun. Sen är vi också kritiska mot att det varit för stort fokus på trygghetsbostäderna i utredningen. Det har inte funnits tid att ägna omsorg åt vård- och omsorgsboendet. Regeringen har haft bråttom, den vill få fram riksdagsbeslut att peka på före valet.