Forskare på IVL har i flera år undersökt städarnas arbetsmiljö. I en ny rapport slår de fast att många aktörer måste samverka för att minska städarnas arbetsbelastning. Det gäller företag, kommuner och landsting som upphandlar städning, städarbetsgivare, städarna själva och brukare av lokaler, inredare och arkitekter.

Sex av tio städare har ont av sitt arbete varje vecka. Om inget görs kan besvären förvärras och leda till bestående skador, skriver forskarna. Städare har nästan dubbelt så många långa sjukfall som genomsnittet, visar en undersökning från AFA Försäkring (2008).
Arbetsuppgifterna måste vara möjliga att klara av med ett rimligt arbetstempo, skriver de. Och städarna får inte städa noggrannare än vad som avtalats.

Forskarna ställer också krav på arbetsgivare och chefer: Det ska finnas klara och tydliga instruktioner för städarnas arbetstid, så att passen inte blir för långa. Och det måste finnas tydliga rutiner för hur man ska göra när någon är sjuk eller när det behövs extra städning av andra skäl.
Risken är stor för belastningsskador när någon städare får ansvar för utökat städområde på arbetstid eller övertid.
Utbildning av städarna och modern utrustning är också mycket viktigt, så att städarna inte använder gamla metoder och utdömd städutrustning. Våtmoppning och svabbning är exempel på metoder som sliter på både städare och golv, och som bara bör användas i undantagsfall.

I februari lanserar IVL och Prevent en hemsida med  instruktiva filmer där man kan se hur man ska städa för att skona kroppen och förebygga skador. Vi återkommer om det.