Det är värt det. Visst är det tätt skrivna 600-sidor, men det är definitivt värt det. Man hatar honom, besvärjer honom, lider med honom och anser att han är grymt naiv och självupptagen.
När han sätter fingret i luften och beskriver sin syn på dagshändelser, skriver om viljan med teaterkonsten är det lätt att drivas med. Mindre så när han tror att han är värsta outsidern med koll på känslor och vardag hos människor som verkligen sliter rent kroppsligt.
Men det är främst språket som gör resan genom Noréns dagböcker till ren fröjdläsning.