Nedskärningar över hela landet
20 av landets 21 landsting/regioner skär ned, enligt Kommunalarbetarens undersökning bland fackliga företrädare. Resultatet blir bland annat färre vikarier och framför allt: sämre arbetsmiljö.
– I ett längre perspektiv är det inte bra för vårdkvalitén. Saker och ting kommer att ta längre tid, folk riskerar att få vänta längre på olika insatser, säger Anders Knape (m), ordförande i Sveriges Kommuner och landsting.
En grupp som nedskärningarna slår extra hårt mot är personer med arbetshandikapp, påpekar Benny Hansen, försäkringsansvarig vid Kommunals sektion 4 i Mora.
– Har du en fysisk åkomma och inte orkar jobba på topp fullt ut så trängs du undan. Det är en skrämmande utveckling.
Det är för tidigt att se vidden av besparingarna i sjukvården de kommande åren men sektionerna på landstingssidan har redan fått tuffa signaler, visar KA:s undersökning. Då har ändå inte alla landsting anpassat prognoserna efter krislarmen under hösten.
20 av 21 landsting/regioner har flaggat för nedskärningar i stor eller liten omfattning.
54 av sektionerna rapporterar om sådana beslut. Endast i Halland har ingen sektion fått signaler om neddragningar.
Men båda sjukhusen går med underskott.
Efter att undersökningen gjordes har uppgifter kommit om att länssjukhuset i Halmstad ska spara 45 miljoner kronor och ta bort 75 tjänster. Sjukhusledningen tror sig dock kunna klara besparingarna utan uppsägningar och lösa situationen med pensionsavgångar och anställningsstopp.
I 16 av landstingen är det alla eller nästan alla sektioner som fått den här typen av besked. Det betyder att i tre fjärdedelar av landstingen handlar det om åtgärder som slår mot Kommunals medlemmar på bred front.
Varsel om uppsägningar har bara kommit på tre ställen. Flera har fått allmänt hållna uppgifter om att tjänster ska bort.
Vuxenpsykiatrin i Göteborg är ett exempel, där 18-22 tjänster försvinner, enligt sektionsordförande Leif Glick.
– Det är alltför ofta som Kommunals medlemmar drabbas. Det är alltid den första åtgärden att minska på de yrkesgrupperna.
Verksamhet bantas också på annat sätt: Anställningsstopp, stopp för vikarier, färre vidareutbildningar och sämre scheman är några exempel.
Vi har bett facken svara på vilka konsekvenser de ser. Sämre arbetsmiljö och sämre vård är vanliga svar. Mer konkret nämns till exempel mer övertidsarbete och fler sjukskrivningar.
I första hand drabbas vårdpersonal. Men det skärs även ner på andra yrkesgrupper. Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, söder om Stockholm, kommer cirka 60 personer att varslas i sjukhusköket, när Sodexo tar över matlagningen.
– Vi försöker i förhandlingar att hitta lösningar. Men 15-20 personer kommer säkert att gå ut i arbetslöshet, säger Carina Lenngren, tillförordnad ordförande för Kommunal i Huddinge.
”Regeringen måste skjuta till pengar till kommuner och landsting, och göra det fort”, förklarade Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn nyligen.
Enligt Kommunals egen undersökning om varselhoten i både kommuner och landsting så har cirka 60 procent av sektionerna i år upplevt neddragningar inom sitt verksamhetsområde. (Två tredjedelar av Kommunals 456 sektioner svarade på den enkäten.)
Men det blev inte några extra statsbidrag till kommuner och landsting i regeringens så kallade räddningspaket, som kom strax före jul.
Har ni inte varit tillräckligt tydliga om behovet från SKL:sida, Anders Knape?
– Jo, tydliga har vi nog varit. Jag kan faktiskt inte svara på varför regeringen nu väljer att inte redogöra för några satsningar på kommuner och landsting framöver. Men jag utgår från att vi får sådana besked i början av 2009.