Tudelningen

REPORTAGET Det är oroligt i centralköket på Karolinska sjukhuset i Huddinge, söder om Stockholm. Vad ska hända med våra jobb, undrar personalen. 

I april tar Sodexho över köket från landstinget. Risken för uppsägningar är stor. Att med ett utländskt klingande namn ge sig ut och söka jobb på en vikande arbetsmarknad är det ingen som ser fram emot.

På en vagn i fikarummet står smör, bröd, ost och grönsaker uppställda. Det surrar till från kaffeautomaten. Dags för frukost. Några hinner med ett parti kort, andra pratar.

Här inne är det få vita ansikten.

Turkiet, Iran, Irak, Chile, Serbien, Tunisien, Syrien, Kurdistan, El Salvador, Polen och Finland. Även personal från Sverige finns bland de 42 personer som arbetar här.

– Hela världen är här, skämtar Cetin Dalaba från Kurdistan.

Själv har han varit anställd i köket i åtta år.

Varför det är så många invandrare på vissa arbetsplatser, men inte andra, vet han inte.

– Kanske beror det på språket, att det tar tid att lära sig svenska. Men jag vet inte, säger han.

Forskningen ger stöd
I hörnet sitter fem kvinnor kring ett runt bord. En av dem säger att det alltid är någon grupp som måste göra de tyngsta jobben.

– Förr kom de från Norrland, säger hon. Sedan Finland, därefter Jugoslavien och Grekland och nu Somalia.

Kanske ligger det något i det.  Det finns i alla fall forskning som tyder på det.

För några år sedan kom en studie som visade att invandrare och infödda alltmer sällan jobbar på samma arbetsplatser.

Var fjärde kollega på de invandrades arbetsplatser är född utomlands. För dem som var födda i Sverige var motsvarande siffra en av elva, visar rapporten Ses vi på jobbet som getts ut av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Invandrare har dessutom mer än dubbelt så många kollegor från sin födelseregion som de skulle ha ifall jobben var helt jämt fördelade mellan svenskar och invandrare.

En genomgång av andelen invandrare i LO-förbunden visar också stora skillnader. Högst andel, 36 procent utlandsfödda, har Fastighets som organiserar städare och fastighetsskötare. Sedan kommer de hotell- och kroganställdas fack HRF som har 34 procent. Därefter kommer Livs vars medlemmar jobbar i den lågavlönade livsmedelsindustrin, där är andelen invandrare 22 procent.

Nätverk
Göran Ferm, integrationsansvarig på Arbetsförmedlingen, säger att många invandrare som kommer in på arbetsmarknaden får sina jobb via släktingar eller landsmän. Det skapas nätverk som leder till vissa jobb.

Det är främst arbeten på pizzerior och restauranger. Det är jobb inom handel och vård och omsorg samt vissa industriarbeten.
Det är yrken där lönen ofta är låg.

Ute i köket står Miroslav Vukovic och rör med en stor slev. Det bubblar och ryker från den bruna viltgrytan som snart ska serveras till patienterna.

Han har jobbat på flera restauranger och krogar innan han för fyra år sedan anställdes i sjukhusköket.

– Ju bättre krog desto fler svenskar jobbar där, säger Miroslav Vukovic och fortsätter att röra i den jättelika grytan.

Arbetslösheten bland utlandsfödda är dubbelt så hög som bland svenskar. Förra året var den 12,1 procent, och motsvarande siffra för svenskfödda var 5,2 procent.

Ju svartare, desto mindre är chansen att få jobb. Det var slutsatser som det numera nedlagda Integrationsverket gång på gång drog i sina analyser om den svenska arbetsmarknaden.

När Pirjo Palonen kom till Sverige var hon elva år och kunde bara sjunga ”Morsgrisar är vi allihopa”. Någon annan svenska kunde hon inte.

Familjen lockades hit från Finland på 1960-talet. Pappan blev erbjuden jobb som murare i Sverige och hela familjen flyttade från Tammerfors.

Andra tider
I dag är Pirjo Palonen facklig representant för Kommunal på sjukhuset i Huddinge.

Trots att hon själv är född i ett annat land har hon aldrig känt sig som invandrare – eller haft några problem att få jobb på grund av sin härkomst.

– Vi finnar är nog privilegierade, säger Pirjo Palonen. Vi har alltid funnits här i Sverige.

Men det var också andra tider då hon kom hit. Svenska staten och företagen sökte arbetare för att hålla industrins hjul snurrande. Invandrare välkomnades av arbetsmarknaden.

I dag sorteras jobbansökningar med utländska namn bort.

Jason Diakité kallade sig för Stefan, även om de flesta i dag känner honom som Timbuktu.

Men innan hiphopartisten slog igenom sålde han försäkringar per telefon. Chefen sa åt honom att presentera sig som Stefan:
”Det blir lättare att sälja med ett svenskt namn.”