Facken kritiska till Lavalutredning

Strejkrätten begränsas av det förslag Lavalutredningen i dag lämnade över till regeringen. Facket kan bara kräva miniminivåer när det gäller lön, arbetstid och semester. Och bara om företaget inte kan visa att det har likvärdiga avtal.

Förslaget om åtgärder efter Lavaldomen innehåller, som LO-Tidningen tidigare kunnat berätta, flera punkter som är svårsmälta för facket.

Den viktigaste är att strejkrätten begränsas, då facket inte får kräva svenska kollektivavtal av företag som kan bevisa att de har likvärdiga villkor.  Även om beviskravet ligger på företaget är facket kritiskt.

Dubbla kontrakt
– Vi vet av erfarenhet att det inte är ovanligt att utländska företag upprättar två kontrakt med arbetstagarna – ett där det står att de tjänar 140 kronor i timmen som de ska visa för facket, och ett där de tjänar 40 kronor i timmen. Och det sista är det som gäller i verkligheten, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist, som deltagit i utredningens referensgrupp.

Enligt honom blir det svårt för facket att bevisa om företagen ljuger när de presenterar papper som visar att de har likvärdiga villkor.

– Även om beviskraven är högt satta blir det svårt att motbevisa och få rätt i domstol.

”Slår undan benen”
Även TCO och Saco är kritiska mot den delen av förslaget.

– Den föreslagna bevisregeln som skyddar från fackliga åtgärder slår undan benen för ett effektivt skydd av utstationerade arbetstagare genom att den fördröjer att kollektivavtalen snabbt kommer på plats, säger Sture Nordh, ordförande för TCO, i ett pressmeddelande.

Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg anser att utredningens förslag minskar förutsägbarheten om vad som gäller och att det riskerar att leda till tvister.

– Vi hade föredragit en lösning som bygger på parternas ansvar, säger hon i en kommentar.

Inga försäkringar
Utredningen slår också fast att facket enbart kan kräva miniminivåer när det gäller den så kallade hårda kärnan i utstationeringsdirektivet: lön, arbetstid och semester. Nivåerna ska tydligt anges i kollektivavtalen.

Facket kan därmed inte kräva till exempel försäkringar för utländska arbetstagare, eller räkna in avgiften för dessa när minimilönen beräknas.

Om lagen anger något annat än kollektivavtalen i dessa frågor är det dock kollektivavtalen som ska gälla.

– Vi kan inte bredda det här området, men höja det. Kollektivavtalsvillkor kommer att gälla i frågor inom den hårda kärnan, säger regeringens utredare Claes Stråth.

Jobb för parterna
Nu väntar ett stort arbete för parterna för att skriva in tydliga minimilöner i kollektivavtalen. Minimilönerna som ska gälla enligt utredningen kommer nämligen inte att vara samma som dagens lägstalöner, enligt Claes-Mikael Jonsson.

Han säger att tillägg för till exempel ob-tid, kompetens och erfarenhet måste anges tydligt och räknas in.

– Det blir som olika byggklossar som måste anges i avtalet och som man bygger ihop minimilönen av.

Utredningen ska skickas ut på remiss, och remissinstanserna får tre månader på sig att lämna svar. Slutligen avgör riksdagen hur lagen ska ändras.

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna gälla från den 1 april 2010.

FAKTA / Därför måste lagen ändras
Claes Stråth fick regeringens uppdrag att utreda vad Sverige måste göra efter det att EU:s domstol slagit fast att LO-förbundet Byggnads gick för långt i sin blockad av ett skolbygge i Vaxholm 2004. Bygget genomfördes av ett dotterbolag till det lettiska bolaget Laval.

Fakta / Utredningens förslag
• Villkoren för utstationerade ska regleras av kollektivavtal. Villkoren ska gälla utstationeringsdirektivets hårda kärna: minimivillkor för lön, semester och arbetstid.

• Minimivillkoren ska tydligt anges i kollektivavtalet. Om villkoren i avtalet är bättre än de som regleras i lag, ska avtalet gälla.

• Stridsåtgärder får användas men bara för att kräva minimivillkoren, och bara om det utländska företaget inte kan visa att det har likvärdiga eller bättre villkor.

• Facket får inte vidta åtgärder för att kräva annat än miniminivåerna i den hårda kärnan

• Facket ska redovisa till förbindelsekontoret (Arbetsmiljöverket) vilka villkor de kan komma att kräva av utstationerande företag. På så vis blir det tydligt i förväg vad som gäller.

• Lagändringarna sker i utstationeringslagen. Medbestämmandelagen lämnas i princip helt orörd.

• Lex Britannia (som tillåter svenska fack att tvinga bort utländska kollektivavtal) lämnas orörd för företag från länder utanför EU.

Källa: Betänkande av Lavalutredningen, SOU 2008:123