Ingen brandkår undsätter arbetslösa

Finanskrisens härjningar har tvingat stater till otaliga brandkårsutryckningar de senaste månaderna. Räntor har sänkts, miljarder har pumpats in i de finansiella systemen, garantier har ställts ut och när det inte räckt har banker och finansinstitut har enkelt tagits över av staten.

På hemmaplan är Carnegie det senaste exemplet och ett tydligt tecken på att det svajar också i den påstått stabila svenska bankvärlden.

Samma uppmärksamhet och beredskap att agera har regeringen dock inte ägnat krisen i fordonsindustrin som i bokstavlig mening tvärnitat det senaste kvartalet med massuppsägningar av anställda som följd, i våg efter våg. Insatserna från politiskt håll har så här långt varit näst intill obefintliga.

Vecka efter vecka varslas tusentals människor om uppsägning. Allra tuffast är det för närvarande för verkstadsföretagen med Volvo i spetsen. Men sambandsmän och en omflyttning av redan beslutade anslag är de enda insatser som hittills kunnat noteras från regeringens sida.

Särskilt illavarslande är att varsel nu följer på varsel. Redan pessimistiska antaganden om orderingång och produktion revideras oupphörligen. Alla siffror skrivs ständigt ner och sparbetinget växer i motsvarande grad, med nya uppsägningar som följd.

Utsiktslöst
Att slussa arbetslösa vidare i vinter och vår till nya lukrativa och växande verksamheter förefaller i dagsläget näst intill utsiktslöst. Konjunkturen är svag i snart sagt alla branscher och efterfrågan på arbetskraft mycket begränsad eller obefintlig.

Frågan är därför inte om – utan när – regeringen ska vidta insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Med fortsatta varsel i nivå med oktober månads rekordsiffror handlar det redan i vinter om tiotusentals människor som fyller på arbetslöshetskön, och de gör det med ersättningar som är sämre än tidigare.

Allt färre arbetslösa når upp till 80-procentig ersättning vid arbetslöshet. Taket för försäkringen på 18.700 kronor i månadslön har redan passerats av 75 till 80 procent av dem som är arbetslösa. Och de nu varslade har genomgående löner över 18.700 kronor i månaden och får därför nöja sig med 55 till 60 procent i ersättning.

Tak och utbildning
Att höja taket i försäkringen är inte lösningen på de problem som följer i krisens spår, men det skulle ge en mycket välkommen inkomstförstärkning för människor som oförskyllt drabbas av arbetslöshet.

Lika centralt är att satsa miljarder kronor på omfattande utbildningssatsningar av de arbetslösa. Med breddat eller fördjupat yrkeskunnande står de bättre rustade när efterfrågan på arbetskraft åter vänder uppåt.

Det är därför dags att visa handlingskraft när det gäller de anställda inom fordonsindustrin. Senfärdighet eller tveksamhet är liktydigt med en utslagning av de arbetslösa som inte går att reparera i efterskott.